Energi & miljö

All energianvändning har en miljöpåverkan. Hur stor den blir beror på vilken energikälla som används. I Sverige går 26 procent av energianvändningen till att värma våra hus.

En sparad kWh är den bästa kWh!

En inbesparad kWh (kilowattimme) är gratis och medför ingen miljöpåverkan. Därför bör man se över om man kan minska sin energianvändning. För dig som bor i lägenhet kan det handla om att korta ner tiden i duschen, köpa lågenergilampor istället för glödlampor och stänga av apparater och lampor som inte används. Åtgärderna kanske låter obetydliga men man kan konstatera att energianvändningen varierar kraftigt mellan olika hushåll i samma typ av lägenhet. Beteendet har en stor inverkan på hur mycket energi som går åt.

För den som bor i villa och själv kan göra förändringar i huset spelar beteendet ännu större roll. Genom att välja energisnåla apparater och se till att huset är väl isolerat kan man spara in åtskilliga kWh och därmed även minska miljöpåverkan. När du sänker temperaturen en grad minskar energianvändningen för att värma huset med cirka fem procent!

Valet av energislag avgör miljöpåverkan

Vilket energislag som används och hur vi använder det är avgörande för hur stor miljöpåverkan blir. Du som är husägare kan i mycket stor utsträckning påverka hur stor miljöpåverkan uppvärmningen av ditt hus medför. Den allra största miljövinsten kan du som eldar olja göra genom att gå över till biobränsle. Det är dessutom ofta mycket lönsamt. Nedan ser du vilka positiva och negativa miljöegenskaper våra vanligaste uppvärmningsformer har.

* El och fjärrvärme är energibärare och miljöpåverkan beror på hur elen respektive fjärrvärmen har producerats.

Miljöpåverkan från elanvändning

El ger inte upphov till några utsläpp lokalt där den används, men däremot kan koldioxid och andra miljö- och hälsoskadliga ämnen uppkomma vid produktionen av el. Hur mycket beror på hur elen produceras. Vindkraft och vattenkraft ger knappt några utsläpp alls, medan kolkraftverk ger stora utsläpp av växthusgaser. I Sverige produceras elen till största delen av vattenkraft och kärnkraft, men internationellt är fossila bränslen helt dominerande. Eftersom elnäten i norden och till viss del Europa är sammankopplade importerar och exporterar vi el över landsgränserna.

Hur hänger utsläppen av koldioxid ihop med användningen av el?
För att uppskatta hur mycket koldioxid en kWh producerad el ger upphov till kan man använda olika beräkningsmodeller, ”nordisk mix” eller ”marginalel”, som ger olika resultat. Nordisk mix är ett genomsnitt av koldioxidutsläppen från all elproduktion i Norden. Med nordisk mix ger elproduktionen i genomsnitt 100 gram utsläppt koldioxidekvivalenter (CO2, metan och lustgas) per kWh. Med marginalel menar man den elproduktion som sker vid toppbelastning, när el behöver köpas in från t ex dansk kolkraft. Den elen produceras i kolkondensanläggningar som ger betydligt högre utsläpp, cirka 1 kg koldioxidekvivalenter per kWh.

Det råder delade meningar om hur man bäst bör räkna. Eftersom Sverige hör till den gemensamma nordiska elmarknaden kan det tyckas rimligt att räkna med nordisk mix. När man ska räkna ut utsläppen från uppvärmningen av sitt hus till exempel. Men om elanvändningen eller elproduktionen förändras och man vill veta hur stor påverkan det får på koldioxidutsläppen, blir det mer rättvisande att räkna med marginalel. Det kan t ex handla om att räkna ut hur mycket koldioxidutsläppen minskar när man byter från direktel till värmepump i sitt hus. Energimyndigheten arbetar med att ta fram rekommendationer för hur el ska miljövärderas.

Vill man veta exakt hur mycket CO2-utsläpp ens egen el ger upphov till ska man vända sig till elbolaget man köper el av. De är skyldiga att redovisa detta. Vill man köpa el utan CO2-utsläpp och påverka utbyggnaden av förnybar elkraft ska man köpa produktionsspecificerad el, tex. vindkraftsel.

Föroreningar till följd av energianvändning

Nedan beskrivs de viktigaste föroreningarna som uppkommer till följd av energianvändning och hur de påverkar miljön.

Koldioxid (CO2)
Koldioxid är den viktigaste växthusgasen, inte i styrka men i storlek. Den står för ungefär 80 % av världens växthusgasutsläpp. De övriga växthusgaserna jämförs med koldioxiden och redovisas i koldioxidekvivalenter. Koldioxid bildas bland annat vid förbränning av fossila bränslen som olja och bensin. Eftersom en del el produceras av olja och naturgas medför även elanvändning utsläpp av koldioxid.

Metan (CH4)
Metan är en starkare växthusgas än koldioxid. Ett ton metan motsvarar 21 ton koldioxidekvivalenter. Metan bildas vid bakteriell nedbrytning av organiskt material i syrefattig miljö, t ex vid kornas fodersmältning och vid lagring av gödsel och annat biologiskt avfall. När gasen framställs från reningsverkens rötslam och annat avfall, kallas den biogas och de stora underjordiska lagren av metan kallas naturgas. Energiförsörjning ger små utsläpp av metan vid produktion, distribution av gasen samt vid omvandling till el.

Lustgas (N2O)
Lustgas eller Dikväveoxid (N2O) är en mycket stark växthusgas. Ett ton lustgas motsvarar 310 ton koldioxidekvivalenter. Lustgas bildas bland annat vid förbränning.

Svaveloxider (SOx)
är en stor källa till försurning av mark och sjöar. Svaveloxider påverkar byggnader och bilar genom korrosion. Många fossila bränslen som kol, olja och naturgas innehåller svavel. Vid förbränning omvandlas svavlet till svaveldioxid.

Kväveoxider (NOx)
Bidrar till övergödning, försurning av mark och sjöar samt förhöjda ozonhalter. Kväveoxid påverkar också människors hälsa negativt. Kväveoxider bildas vid nästan all förbränning och hur stor mängd som bildas är beroende av hur förbränningen sker. Genom införandet av katalytisk avgasrening för personbilar har kvävedioxidhalterna minskat i de flesta tätorter.

Kolväten (VOC, tjära)
Kolväten är gemensam benämning på en stor grupp organiska ämnen, till exempel metan, etanol och bensen. Många kolväten påverkar människans hälsa. Kolväten bildas vid förbränning. Om ved eldas med dålig teknik kan utsläppen bli mycket höga.

Partiklar (PM10)
Partiklar uppstår vid förbränning men bildas också vid slitage av vägbanan främst då dubbdäck används. Partiklar med en diameter upp till 10 mikrometer kallas PM10. Partiklar är den luftförorening som orsakar störst hälsoproblem i svenska tätorter.

Klimatpåverkan

Under många år har vi ökat utsläppen av växthusgaser i atmosfären genom att använda fossila bränslen till transporter, elproduktion och uppvärmning. När utsläppen av dessa gaser ökar skapar det en förstärkt växthuseffekt. De växthusgaser vi släpper ut idag kommer att påverka jordens klimat under flera hundra år framåt i tiden. Hur vi agerar idag har därför stor betydelse för hur kraftig klimatpåverkan kommer att bli.

Bilden nedan visar hur atmosfärens halt av koldioxid, som är den viktigaste växthusgasen, och den globala medeltemperaturen ökar. Dagens nivå ligger över 385 ppm!

Bildkälla: Naturvårdsverkets OH-paket "Om klimatförändringen"

Eftersom det är vi själva som åstadkommer utsläpp av växthusgaser, kan vi också minska utsläppen. Idag ökar användningen av bensin och olja, främst pga ökade transporter. Genom att förändra vårt beteende i vardagen och göra aktiva val kan vi minska vår klimatpåverkan. Läs mer om kloka val för klimatet. 

Du kan också läsa mer om hur klimatet förändras på Naturvårdsverkets hemsida.