Vilken el ska jag använda

Med grön el menas el som producerats av förnybara energikällor som vindkraft, vattenkraft, sol och biobränslen. Om man köper ospecificerad el, som inte är "grön", finns det olika sätt att räkna ut koldioxidutsläppen.

Grön el är el från förnybara energikällor

Med förnybar energi menas energikällor som förnyas i snabb takt och är oändliga. Sådana är till exempel sol, vind och vattenkraft. Även biobränsle, dvs skogsmaterial, räknas som förnybart. Förnybar energi är klimatneutral vilket innebär att det inte tillförs någon ny koldioxid till atmosfären.

Beskrivning av förnybara energikällor

Vindkraften är en energikälla som är oändlig och klimatneutral. Vid placering på land är det höjden på vindkraftverket som avgör hur mycket el som kan produceras. Vindkraftparker till havs ger bästa utnyttjandet. Dock förändras landskapsbilden då tornen kan vara upp till 100 meter höga. Under byggnadsskedet kan flora och fauna påverkas. Lokalt kan ett vindkraftverk ge störningar för människor i form av ljud och roterande skuggor. Miljönyttan med vindkraft är stor, och det gäller att bygga kraftverken så att omgivningen påverkas så litet som möjligt.

Vattenkraften ger inga utsläpp. Utbyggnaden av magasin, dammar och kraftverk ger förändringar i landskapet som aldrig går att reparera. Både människor, djur och växter har drabbats när renbetesland och jordbruksmarker har lagts under vatten och älvsträckor torrlagts.

Det är just dessa bestående miljöeffekter som gjort att Sveriges riksdag bestämt att vattenkraften inte får byggas ut mer än i mycket liten omfattning. De fyra älvarna Torne älv, Pite älv, Kalix älv och Vindelälven är och ska få förbli orörda.

Solen är vår renaste energikälla. El kan produceras direkt i sk. solceller och som värme i solfångare för varmt vatten för uppvärmning. Solen ger varken giftiga utsläpp eller farligt avfall och förbrukar inte heller några naturresurser, utöver det som går åt för tillverkning av solceller. Solen ger istället jorden dess enda verkliga tillskott av energi.

Biobränslen från skog och växterna är den förnybara energikälla som hittills lyckats bäst att konkurrera med fossila bränslen. Biobränslen svarar i dag för en femtedel av Sveriges energiförsörjning. I Sverige är tillgången på biobränsle så stor att det antagligen blir en av de viktigaste energikällorna i framtiden.

Biobränslen bidrar inte till växthuseffekten och ger inga utsläpp av svavel. Däremot bildas oförbrända kolväten och partiklar (stoft). Vedeldning kan ge upphov till flera giftiga ämnen om man använder fuktig ved eller har en dålig eldningsteknik. Eldar man ved i panna måste man ha en ackumulatortank både för att få en miljövänlig förbränning och för att minska arbetsinsatsen. Ett sätt att minska utsläppen och få bränslet att brinna bättre är att tillverka briketter, pellets eller pulver av det. En pelletspanna är bra alternativ för villaägare. El produceras från biobränsle i sk. kraftvärmeverk, som producerar både el och värme.

Exempel på miljömärkningar för el

Bra Miljöval, är Naturskyddsföreningens märke. För att få denna stämpel ska elen vara producerad på något av följande sätt:

•  i vattenkraftverk byggda före 1996
•  i vindkraftverk
•  med solceller
•  i biobränsleeldade kraftverk

SERO-el®, är Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation, beteckning för vindkraft, småskalig vattenkraft upp till 1500 kW samt el från solceller.

RECS, Renewable Energy Certificate System, den internationella intresseorganisationen för gröna certifikat där ett tjugotal producenter med förnybar el arbetar inom ramen för det frivilliga.

Greenpeace, har utifrån EU-lagstiftningen från 2003 sammanställt ursprunget av den el som marknadsförs. Lagstiftningens syfte är att ge kunderna möjlighet att välja elbolag på andra grunder än pris.

Andelar i vindkraftverk

Som andelsägare i ett vindkraftverk kan man både få klimatneutral el och samtidigt sänka sin elräkning. Vindkraftverket ägs och drivs av sina medlemmar genom en ekonomisk förening (kooperation). En del vindkraftkooperativ har startats av medlemmarna själva, andra av energibolag.

Andelarna kostar normalt 5 000 – 6 000 kr styck. Varje andel brukar ge andelsägaren rätt att köpa 1 000 kWh/år till ett lågt pris. Du väljer själv hur många andelar du vill köpa. Du kan dock inte teckna dig för fler andelar än vad som motsvarar din egen årsförbrukning. Det kan vara klokt att stanna vid 80 % av din förbrukning så att det finns utrymme för effektivisering.

Flyttar du kan du ta med dig andelarna och om ditt elbehov minskar kan du sälja de andelar som du inte behöver. Med vindkraftsandelar kan man idag spara nära 50 öre per kWh och om marknadspriserna på el fortsätter att stiga blir besparingen ännu större. Läs mer i vårt faktablad om vindkraft.

Att köpa vindkraftsandelar har generellt varit en bra investering, varför många föreningar planerar att utöka antalet vindkraftverk. Hos många föreningar kan man göra en intresseanmälan för att ställa sig i kö. När försäljning blir aktuellt blir du kontaktad med information om villkor för köp.

El som inte är miljömärkt

För att uppskatta hur mycket koldioxid en kWh producerad el ger upphov till kan man använda olika beräkningsmodeller, ”nordisk mix” eller ”marginalel”, som ger olika resultat. Läs mer om koldioxidutsläpp från ospecificerad el.