Energi i BRF

Vad används energin till i bostadsrättsföreningen? De boende har möjligheter att påverka föreningens energianvändning, både i sina egna lägenheter och vid mer omfattande åtgärder i fastigheten.

Drygt 800 000 av landets 2 400 000 lägenheter finns i bostadsrättsföreningar. De boende har ofta stora möjligheter att påverka föreningens energianvändning, både genom egna åtgärder i lägenheten och genom mer omfattande åtgärder i fastigheten som byte av uppvärmningssystem. Här följer information om ett antal åtgärder som i första hand handlar om fastighetens energianvändning. Hur du sparar energi i ditt hushåll hittar du här>> 

Värmeförbrukning i ett flerbostadshus
Klimatskalet (tak, väggar och fönster)
Ventilation
Spillvatten
Fastighetsel
Tvätt och tork

Minska värmekostnaden
Välja uppvärmning
Kontrollera förbrukningen
Lägenhetsvis mätning
Brf Toppsockret satsar på miljöanpassat boende
Mer information

Värmeförbrukning i ett flerbostadshus

Värmeförbrukningen i ett flerbostadshus beror på byggnadsår, storlek på lägenheter, m m. Ett exempel på fördelning av förlusterna (som visas på bild) gäller ett flerbostadshus som är byggt före 1940 och har en förbrukning på ca 185 kWh/m2 och år för köpt värme, fjärrvärme, eller ca 24 liter olja/m2 och år. I hus byggda efter 1981 är värmeförbrukningen ca 140 kWh/ m2 eller ca 22 liter olja/m2. Enligt den nya byggnormen som trädde kraft 2006 får energianvändningen i nya byggnader högst uppgå till 110 kWh/m2

Tak, vind  8%  
Fönster  20% 
Väggar  20% 
Ventilation  33% 
Golv  3% 
Spillvatten  17% 

Klimatskalet (tak, väggar och fönster)

Förutsatt att vinden är åtkomlig och inte utnyttjas som t ex vindsförråd kan en tilläggsisolering göras. Åtgärden har oftast en kort återbetalningstid. Här kan du göra en grov beräkning av besparing av tilläggsisolering. När huset har tilläggsisolerats bör man göra en injustering av värmesystemet eftersom de lägenheter som ligger under vinden tidigare har kompenserats för kalla tak.

Fasadisolering är oftast bara lönsam i samband med att fasaden behöver renoveras. Man måste också beakta att det kan finnas restriktioner i kommunens detaljplan som begränsar ändring av fasaden.

På samma sätt som för fasadisolering gäller, att fönsterbyte endast är lönsamt när fönstren behöver bytas ut av åldersskäl. Även för fönster kan det finnas restriktioner i detaljplanen om byggnaden exteriör förändras.
Ett normalt 2-glasfönster har ett så kallat U-värde på ca 2,9 W/m2 K, värmeförlusten genom ett sådant är ca 270 kWh/m2 och år.

Ett modernt energieffektivt fönster har U-värdet ca 1,0 W/m2 K, värmeförlusten genom ett sådant är ca 80 kWh/m2 och år.

En förbättring kan också ske inifrån genom att byta inre glaset till ett lågemissionsglas eller byte av det inre glaset till en 2-glas isolerruta. Därigenom påverkas inte heller fasadens utseende. Åtgärden har normalt en bättre lönsamhet än att byta hela fönstret.

Byte till lågemissionsruta ger ett U-värde på ca 1,9 W/m2 K, värmeförlusten genom ett sådant är ca 170 kWh/ m2 och år.
Byte till isolerruta ger U-värde ca 1,3 W/m2 K, värmeförlusten genom ett sådant är ca 120 kWh/ m2 och år.
Förbättring av fönster leder också till minskat kallras och buller vilket kan adderas som ”plus” till energikalkylen.Mer information om fönster finns på energimyndighetens hemsida.

Fönstertätning bör utföras med hänsyn till ventilationen så att det inte blir för tätt. Fönstertätning är framförallt intressant i hus med balanserad ventilation, s k FT-ventilation.

Ventilation

Beroende på byggnadens ålder eller ombyggnadsår finns det olika typer av ventilationssystem.

S-system, Självdragsventilation sker genom de termiska drivkrafterna och behöver därför ingen el till fläktar. Drivkraften påverkas av vind och utetemperatur. Ventilationen kan därför variera mellan sommar och vinter. Sommartid kan det minskade draget kompenseras med fönsteröppning. S-system är vanligast i äldre byggnader, byggda före år 1960.

F-system, Frånluftsfläkt som drivs med el. Fläkten kan varvtalsstyras för att ge samma flöde sommar som vinter. F-systemet kan i efterhand kompletteras med värmeåtervinning till varmvatten. F-system är vanligast i hus byggda efter år 1960.

FT-system, Från- och Tilluftsystem, s k ”balanserad ventilation” har oftast en högre elförbrukning än F-system. Frånluften förvärmer inkommande luft som också eftervärms med någon form av värmebatteri. Systemets alla funktioner i form av värmeväxlare, filter och eftervärmare skapar motstånd som ytterligare driver upp behovet av drivel till fläktarna. FT-system är vanligast i hus byggda efter år 1960.

FTX-system, Från- och Tilluftsventilation med mekanisk värmeåtervinning (värmeväxlare). Liksom för FT-system finns det stora motstånd som kräver mycket el för att driva fläktarna. FTX-system är vanligast i hus byggda efter år 1980.

Från och med år 1994 skall ägaren till ett flerbostadshus ha genomfört funktionskontroll av ventilationssystemet, den så kallade obligatoriska ventilationskontrollen eller OVK. Kontrollen skall för hus med FT-system utföras var 3:de år, för hus med F-system vart 6:e år och för hus med självdragssystem vart 9:de år. Mer information om OVK finns på Boverkets hemsida.

Spillvatten

Allt vatten som kommer in i en byggnad värms i snitt upp från ca 8 till 20 grad C. Detta uppvärmda vatten lämnar sedan huset via avloppssystemet. Normalt är förbrukningen av vatten (kall- och varmvatten) ca 200 l per person och dag. För att minska förbrukningen av vatten kan moderna kranar eller effektivare munstycken installeras. Mer information finns här Effektiva kranar.

Fastighetsel

Den el som används till byggnadens alla funktioner benämns ”fastighetsel” till skillnad från den el som används i lägenheterna, ”hushållsel”. Beroende på byggnadsår och standard varierar förbrukningen av fastighetsel mellan 5-55 kWh/m2 (uppvärmd yta)

Exempel på förbrukning av fastighetsel (kWh/m2 uppvärmd yta):

Om det finns parkeringsplatser med motorvärmaruttag bör mätning ske av elförbrukningen för dessa alternativt bör ett styrsystem installeras.

Tvätt och tork

Många fastigheter har en eller flera gemensamma tvättstugor. Det man då bör tänka på är att tekniken har utvecklats starkt under senare år, både med avseende på energi- och vattenförbrukning. Rekommendationen är att utrustningen bör bytas med ett intervall om 10-12 år. Om det finns billigare värme är vad elvärme ger kan moderna maskiner anslutas med både varm- och kallvatten. Automatiken sköter då om att öppna rätt ventil beroende på tvättmoment. Efter byte av tvättutrustning kan det också vara möjligt att minska byggnadens elsäkring och därmed sänka det fasta elabonnemanget.

Tvättstugans torkutrustning (elvärmda torkskåp och –tumlare) drar oftast mer energi än tvättmaskinerna. Det är viktigt att centrifugeringen är bra och det förkortar också torktiderna. I modern torkutrustning används olika kondenseringsprocesser (värmepump, kondenstumlare). Fördelen är minskad energiförbrukning, emellertid förlängs torktiden. Om byggnadens ventilationssystem medger kan den konventionella torkutrustningen kompletteras med värmeåtervinning från torkskåp och –tumlare.

Det är också viktigt att brukarna av tvättstugan ges rätt instruktioner som att maskinerna ska vara välfyllda, att rätt tvättprogram/ -temperatur väljs, att centrifugera med hög hastighet, att filter ska rengöras, mm.

Minska värmekostnaden

Normaltemperaturen i varje lägenhet bör ligga på ca 21 grader och några grader lägre i sovrummet. Varje grads ökning (sänkning) av temperaturen medför ca 5 % ökning (sänkning) av energin för uppvärmning.

En grundläggande förutsättning för att varje lägenhet ska ha samma temperatur på ca 21 grader, är att värmesystemet är väl injusterat. Efter tilläggsisolering eller ombyggnader måste oftast en ny injustering göras.

För att finjustera rumstemperaturen kan även termostatventiler installeras på radiatorerna. Dessa gör mest nytta i rum med hög solinstrålning eller i utrymmen som kök där utrustningen har stor värmealstring.

Reglerutrustning vid byggnadens värmecentral (pannan eller undercentral vid fjärrvärme) bör helst bytas med ett intervall av 15-20 år. Reglerutrustningen ser till, med hjälp av temperaturgivare (ute och/ eller inne), att byggnaden får rätt värmeleverans beroende på olika klimatförutsättningar.

I övrigt gäller att ovanstående funktioner regelbundet bör kontrolleras så att allt fungerar väl.

Exempel på funktioner som kan medföra högre förbrukning:
- reglerventiler fungerar ej
- temperaturgivare (ute och/eller inne, tappv etc) sitter felplacerade eller fungerar ej
- vatten går åt fel håll i shuntgrupper
- felaktig reglerkurva
- samma driftstrategier oavsett årstid

Välja uppvärmningssystem

Det finns olika uppvärmningssystem att välja mellan, som alternativ till olje- och eluppvärmning. Här är en kortfattad sammanställning av olika uppvärmningsalternativ:

Fjärrvärme
lägre värmekostnad
enkelt, miljövänligt, frigör utrymme,
driftsäkert, kräver närhet till kulvert

Bergvärmepump
lägre värmekostnad
frigör utrymmen inomhus
kräver vissa ytor utomhus
övergång från oljeberoende till elberoende

Biobränslepanna
lägre bränslekostnad
mer drift och skötsel
förnyelsebart bränsle

Vilket system som är bäst ur lönsamhets- och miljösynpunkt beror mycket på lokala förutsättningar och kräver en särskild utredning. Börja med att kontrollera med kommunens fjärrvärmeleverantör om det finns eller planeras för fjärrvärme i området. Ta även in offerter för några alternativ som jämförelse.

Kontrollera förbrukningen

Samtliga mätare (el, vatten, värme och gas) bör läses av minst en gång per månad. Det ger föreningen underlag för statistik som kan avslöja om något inte fungerar som det ska i byggnaden, tex. vattenläckor som kan åsamka stor skada. För att värmeförbrukningen under ett år ska vara jämförbar med ett annat år måste den ”normalårskorrigeras”, d v s man måste ta hänsyn till att utetemperaturen varierar mellan olika år. Flera fjärrvärmeleverantörer erbjuder olika statistiktjänster på sin hemsida och det finns ett flertal dataprogram som enkelt hanterar energistatistiken för en eller flera byggnader.

Normalårskorrigeringen görs månadsvis eller årsvis. I SCB:s skrift "EN16SM0502" (pdf-fil, 887 kB) beskrivs en metod för hur korrigeringen kan göras årsvis. År 2001 och 2002 var varmare än normalt vilket medför att behovet av uppvärmning för dessa år var ca 5-10% lägre jämfört med ett normalår.

Som komplement till de ordinarie mätarna kan också fler mätare installeras. Exempelvis, en flödesmätare före varmvattenberedaren som tillsammans med temperatur ger uppgift om varmvattenförbrukningen och en särskild elmätare före värmepumpen som underlag för att bedöma om den ger avsedd besparing.

Det är viktigt att göra medlemmarna i föreningen uppmärksamma på att även den gemensamma kostnaden för uppvärmning och varmvatten påverkar deras boendekostnad. I samband med fakturering av månadsavgiften kan information om föreningens energianvändning bifogas, gärna i kombination med olika energispartips.

Lägenhetsvis mätning

Införandet av lägenhetsvis mätning för förbrukningen av värme eller tappvarmvatten minskar erfarenhetsmässigt energianvändningen. Den största vinsten görs i hus med hög förbrukning och där man inte har utfört någon injustering av värmesystemet. Kostnaden för mätningen är relativt hög även om den har minskat senare år. År 2004 hade ca 8 000 lägenheter individuell mätning i Sverige.

Brf Toppsockret satsar på miljöanpassat boende

Bostadsrättsföreningen Toppsockret i Stockholm arbetar aktivt för att minska sin energianvändning och miljöpåverkan. Läs mer på Brf Toppsockrets hemsida.

Mer information

För den som vill ha mer information rekommenderas boken "Håll koll på energin - det lönar sig! Råd och tips till styrelserna i HSBs bostadsrättsföreningar." av Lennart Berndtsson. Boken säljs av HSB Riksförbund via forlaget@hsb.se eller Lotti Zinsli tel.08/785 31 11. Priset är 160 kr exkl. moms och frakt (80 kr för HSB:medlemmar).

Information om vad flerbostadshus normalt förbrukar finns i Statistiska centralbyråns meddelanden EN 16 SM (pdf-fil, 750 kB). Där beskrivs också hur en så kallad normalårskorrigering kan göras.

Läs mer på Energimyndighetens hemsida.

Ring Energi- och klimatrådgivningen 08-29 11 29.