Tips & Råd

Vad gör energirådgivningen? 

Energirådgivningens företagsinformation vänder sig till företag med mindre än 250 anställda. I första hand ger vi råd per telefon men kan i viss utsträckning också ta emot besök i mån av tid. Ring oss på 08 -29 11 29. 

Minska kostnaderna

Vad kan man göra för att minska energikostnaderna för företaget? Vad finns det för olika uppvärmningsalternativ för mitt företag?

Förutom byte till ett billigare energislag finns det i princip två sätt på att minska driftkostnaderna för energianvändningen

1. Minska effektbehovet (mäts normalt i kilowatt, kW).
2. Minska driftstiden (mäts i timmar, h)

Resultatet blir i båda fallen att energianvändningen minskar eftersom energin, kWh = effekten (kW) x antalet timmar (h). Effektbehovet kan minskas på olika sätt. Två exempel är installation av effektivare belysning eller varvtalsstyrda pumpar. Driftstiden kan minskas genom olika former av styrning exempelvis närvarogivare. Läs mer under följande rubriker.

Egen eller hyrd lokal?
Klimatskalet
Belysning
Ventilation
Kontorsel
Tappvarmvatten/spillvatten
Tryckluft och andra hjälpsystem
 Driftsoptimering
Statistik - följ upp förbrukningen
Uppvärmningsalternativ
Nyckeltal - kontor
Nyckeltal - industri
Ställ krav

Egen eller hyrd lokal?

Det har stor betydelse om företaget hyr eller äger sina lokaler. Om företaget hyr sina lokaler har fastighetsägaren rådighet över det mesta som rör el och uppvärmningskostnader. Det hyresgästen kan göra är framför allt att minska användningen av kontorsel dvs belysning, el till datorer mm.

Klimatskalet (tak väggar och fönster)

I många tillverkande företag är uppvärmningsbehovet lågt eftersom lokalerna värms med spillvärme från processer. Detta medför att förutsättningarna varierar kraftigt mellan olika typer av företag.

Om det är möjligt att tilläggsisolera vindsbjälklaget är det ofta en lönsam åtgärd. Under beräkning av besparing av tilläggsisolering finns det ett beräkningsprogram för översiktlig beräkning av hur mycket det går att spara vid tilläggsisolering av vindsbjälklag. När byggnaden har tilläggsisolerats kan det krävas en injustering av värmesystemet eftersom rum som ligger under vinden tidigare har kompenserats för kalla tak och nu kan bli onödigt varma. För industrifastigheter med platta tak bör tilläggsisolering övervägas samband med renoveringar/reparationer av tätskiktet.

Fasadisolering är oftast bara lönsam i samband med att fasaden behöver renoveras. Man måste också kontrollera om det finns restriktioner i kommunens detaljplan som begränsar ändring av fasaden.

Fönsterbyten är ofta lönsamma först när fönstren behöver bytas ut av åldersskäl. Även för fönster kan det finnas restriktioner i detaljplanen om byggnadens exteriör förändras. Ett normalt tvåglasfönster har ett så kallat U-värde på ca 2,9 W/m2 K. Värmeförlusten genom ett sådant är ca 270 kWh/m2 och år. Englas fönster förekommer bland annat i industriportar, U-värdet för dessa är ca 4,5 W/m2 K.

Ett modernt energieffektivt fönster har U-värdet ca 1,2 W/m2 K vilket innebär att värmeförlusten genom ett sådant är endast ca 80 kWh/m2 och år.

En förbättring av fönstren kan också ske inifrån genom att byta inre glaset till ett lågemissionsglas eller en 2-glas isolerruta. Därigenom påverkas inte heller fasadens utseende. Åtgärden har normalt en betydligt bättre lönsamhet än att byta hela fönstret.
Byte till lågemissionsruta ger U-värde ca 1,9 W/m2 K. Värmeförlusten genom ett sådant är ca 170 kWh/m2 och år.

Byte till isolerruta ger U-värde ca 1,3 W/m2 K. Värmeförlusten genom ett sådant är ca 120 kWh/m2 och år.

Förbättring av fönster leder också till minskat kallras och minskat buller vilket kan adderas som ”plus” till energikalkylen. Mer information om fönster finns på energimyndighetens hemsida.

Fönstertätning bör utföras med hänsyn till ventilationen så att det inte blir för tätt. Fönstertätning är framförallt intressant i byggnader med balanserad ventilation, s k FT-ventilation.

Belysning

Om byggnadens belysning är ålderstigen kan stora besparingar göras vid byte till ett effektivare system. Börja med att kontrollera installerad effekt i ett rum (effekten står på lysrören) och dela med rumsytan. Jämför resultatet med en modern belysning vars effekt är mindre än ca 12 W/m2 i ett mindre rum och runt 6W/m2 i korridorer. Modern belysning medför att arbetsmiljön förbättras (mindre flimmer mm) och att byggnadens värmeöverskott och kylbehov minskar under sommarhalvåret.

Några exempel där enkla åtgärder kan minska elförbrukningen är:
Tomma lokaler behöver inget ljus. I konferensrum och personalmatsalar är belysningen oftast tänd trots att ingen är där. Installation av närvarogivare, tidur eller bättre disciplin kan reducera elanvändningen kraftigt.

Se till att belysningen gör nytta. I lagerutrymmen mm kan kartonger på pallställningar helt skymma belysningen. I lokaler med dagsljus behöver belysningen inte vara tänd.

Modern belysning har många fördelar:
•längre livslängd på lysrören
•inga blinkningar vid start eller vid felaktiga lysrör
•behagligare ljus
•större möjlighet till reglering

Mer information:
Modern belysningsteknik, broschyr från energimyndigheten (pdf-fil, 455 kb)

Ventilation

Beroende på byggnadens ålder eller ombyggnadsår finns det olika typer av ventilationssystem.

S-system, Självdragsventilation sker genom de termiska drivkrafterna och behöver därför ingen el till fläktar. Drivkraften påverkas av vind och utetemperatur. Ventilationen kan därför variera mellan sommar och vinter. Sommartid kan det minskade draget kompenseras med öppning av fönster. S-system är vanligast i äldre byggnader, byggda före år 1960.

F-system, Frånluftsfläkt som drivs med el. Fläkten kan varvtalsstyras för att ge samma flöde sommar som vinter. F-systemet kan i efterhand kompletteras med värmeåtervinning till värme och varmvatten. F-system är vanligast i hus byggda efter år 1960.

FT-system, Från- och Tilluftsystem, s k ”balanserad ventilation” har oftast en högre elförbrukning än F-system. Frånluften förvärmer inkommande luft som också eftervärms med någon form av värmebatteri. Systemets alla funktioner i form av värmeväxlare, filter och eftervärmare skapar motstånd som driver upp behovet av drivel till fläktarna. FT-system är vanligast i hus byggda efter år 1960.

FTX-system, Från- och Tilluftsventilation med värmeåtervinning, oftast genom en roterande värmeväxlare eller en plattvärmeväxlare för uppvärmning av tilluften. Liksom för FT-system finns det stora motstånd som kräver mycket el för att driva fläktarna. FTX-system är vanligast i hus byggda efter år 1980.

Från och med år 1994 skall ägare till kontorsfastigheter, flerbostadshus och dylikt ha genomfört funktionskontroll av ventilationssystemet, den så kallade obligatoriska ventilationskontrollen eller OVK. Kontrollen skall för hus med FT-system utföras var 3:dje år, för hus med F-system vart 6:e år och för hus med självdragssystem vart 9:de år. Mer information om OVK finns på Boverkets hemsida.

Åtgärder för att effektivisera ventilationen kan dels vara att ta till vara på värmen i ventilationsluften med hjälp av återvinning, dels att minska elförbrukningen för fläktar. Åtgärderna bör i första hand utföras i samband med renovering/utbyte av befintligt system. En viktig åtgärd är att kontrollera driftstiderna för ventilationen.

Kontorsel

I en kontorsfastighet kan elanvändningen delas upp på fastighetsel och kontorsel. Fastighetsel är el för drift av ventilation, pumpar, utebelysning, hissar etc och kontorselen är el för datorer, kontorsapparater, kontorsbelysning etc. Oftast mäts all el med samma elmätare. Detta i kombination med att elen ofta ingår i hyran medför att hyresgästen oftast inte får del av minskade elkostnader om olika sparåtgärder utförs. Med modern mätteknik och ny utformning av hyreskontrakt kan brukarnas resultat av sparåtgärder mätas och därmed ge upphov till lägre kostnader.

Om det finns parkeringsplatser med motorvärmaruttag bör mätning ske av elförbrukningen för dessa. Ett styrsystem som begränsar drifttiden är ett effektivt sätt att hålla nere elanvändningen.

Du kan få hjälp med att göra en beräkning av hur mycket kontorsel som går åt i ditt kontor med hjälp av vår lathund. Till beräkningen >>.

Se även Nyckeltal - Kontor

Tappvarmvatten/spillvatten

Allt vatten som kommer in i en byggnad värms i snitt upp från ca 8 till 20 C. Detta uppvärmda vatten lämnar sedan huset via avloppssystemet. I en kontorsfastighet är förbrukningen av tappvarmvatten normalt liten jämfört med exempelvis ventilationsförluster. För att minska förbrukningen och därmed energiförbrukningen kan moderna kranar i tvättställ installeras. Mer information finns i informationsbladet Effektiva kranar spar energi (pdf-fil, 208 kB) som tagits fram av Energimyndigheten.

Tryckluft och andra hjälpsystem

Inköpskostnaden för pumpar, kompressorer och fläktar är normalt bara ca 10% av totalkostnaden under utrustningens livslängd, resterande ca 90% är i huvudsak energikostnad. Därför är det viktigt att välja så effektiv utrustning som möjligt.

Varvtalsstyrda motorer för pumpar mm sänker elkostnaden. Om flödet för en pump minskas med 30% genom varvtalsstyrning, minskar motorns effektbehov med 65%.

För tryckluft är det viktigt att systemet är tätt, ett hål på 1 mm kostar över 2000 kr/år i onödig driftskostnad. Läs mer om krav på tryckluft på Energimyndighetens hemsida.

Driftoptimering

Normaltemperaturen i kontorsrum bör vara ca 20-22 grader. Varje grads förändring av temperaturen medför ca 5 % förändring av årsförbrukningen.

En grundläggande förutsättning för att varje kontorsrum ska ha samma temperatur är att värmesystemet är väl injusterat. Efter tilläggsisolering eller ombyggnader måste oftast en ny injustering göras. För att finjustera rumstemperaturen kan även termostatventiler installeras på radiatorerna. Dessa gör mest nytta i rum med hög solinstrålning eller i utrymmen med utrustningar som alstrar mycket värme.

Reglerutrustning vid byggnadens värmecentral (pannan eller undercentral vid fjärrvärme) bör helst bytas med ett intervall av 15-20 år. Reglerutrustningen ser till, med hjälp av temperaturgivare (ute och/ eller inne), att byggnaden får rätt värmeleverans beroende på olika klimatförutsättningar.

Exempel på felfunktioner som kan medföra högre förbrukning:

•  reglerventiler fungerar ej
•  temperaturgivare (ute och/eller inne, tappv etc) sitter felplacerade eller fungerar ej
•  vatten går åt fel håll i shuntgrupper
•  felaktig reglerkurva
•  samma driftstrategier oavsett årstid

För att hitta eventuella felaktigheter krävs att driftspersonal är kunnig, motiverad och har tid tillgänglig.

Statistik - följ upp förbrukningen

Samtliga mätare (el, vatten, värme eller gas) bör läsas av minst en gång per månad. Det ger underlag för egen statistik som kan avslöja om något inte fungerar som det ska i byggnaden. För att värmeförbrukningen under ett år ska vara jämförbar med ett annat år måste den ”normalårskorrigeras”, d v s man måste ta hänsyn till att utetemperaturen varierar mellan olika år. Flera fjärrvärmeleverantörer erbjuder olika statistiktjänster på sin hemsida och det finns ett flertal dataprogram som enkelt hanterar energistatistiken för en eller flera byggnader.

Normalårskorrigeringen kan göras månadsvis eller årsvis, I SCB:s skrift "EN16SM0503" (pdf-fil, 493 kB) beskrivs en metod för hur korrigeringen kan göras årsvis. År 2003 och 2004 var t ex varmare än normalt vilket medför att behovet för uppvärmning för dessa år var något lägre jämfört med ett normalår.

Som komplement till de ordinarie mätarna kan också fler mätare installeras. Till exempel kan en flödesmätare sättas in före varmvattenberedaren som tillsammans med temperatur ger uppgift om varmvattenförbrukningen. En särskild mätare för mätning av en värmepumps elförbrukning kan ge underlag för att bedömning om den ger avsedd besparing.

Uppvärmningsalternativ

El, olja eller fjärrvärme har varit de traditionella energislagen för uppvärmning av fastigheter. Idag finns flera alternativ som kan ge lägre driftskostnader. Vilket system som är bäst ur exempelvis lönsamhets- och miljösynpunkt beror bland annat på lokala förutsättningar och kräver ofta en särskild studie. Börja med att kontrollera med kommunens fjärrvärmeleverantör om det finns eller planeras fjärrvärme i området. Här följer en kortfattad beskrivning av några alternativ.

Fjärrvärme
Lättskött, driftsäkert, miljövänligt, tar lite plats
Kräver närhet till kulvert

Bergvärmepump
Tar lite plats inomhus men kräver ytor för borrhål utomhus
Höga investeringskostnader men låga driftskostnader

Pelletspanna
Låg bränslekostnad
Kräver utrymme för lager
Kräver något mer drift och skötsel (går att lägga ut på entreprenad)
Förnyelsebart bränsle

Oljepanna
Används ofta som spetspanna (panna som används när det är som kallast) eftersom investeringskostnaden är relativt låg
Hög bränslekostnad
Påverkar växthuseffekten

Nyckeltal - kontor

I studien Förbättrad energistatistik för lokaler – ”stegvis STIL” Rapport för år 1 inventerades 123 kontorsbyggnader med avseende på elanvändningen. Studien gjordes år 2006 och visar den specifika elanvändningen för dessa lokaler uppdelat på olika kategorier:

Fördelning av elanvänding	[kWh/m2]
Belysning	23,0
Datashall/server	10,7
PC-enheter	15,4
Övriga apparater	8,0
Skrivare	1,1
Kopieringsmaskin	1,6
Tryckluft	0,4
Kök/Pentry	2,4
Storkök	0,7
Tvättutrustning	0,2
Motorvärmare	1,5
Summa verksamhetsel	57,0
Fläktar	17,9
Elvärme och värmepumpar	6,5
Övriga fastighetsel	9,5
Pumpar	5,5
El-kondensorkylare	0,8
Hiss	0,7
Cirkulationsfläktar	2,6
Kylmaskiner	10,6
Summa fastighetsel	44,5
Diverse	6,8
Summa totalt	108,2

Följande värden är hämtade från Energieffektivisering i kontorsbyggnader en vinst inte bara för miljön. BFR T10:1996.

Energislag	Äldre byggnader, Byggår 1979 eller äldre	Nyare byggnader, Byggår 1980 eller nyare
El	125 kWh/m2, år	95 kWh/m2, år
Värme	115 kWh/m2, år	45 kWh/m2, år

 

	Äldre byggnader, Byggår 1979 eller äldre	Nyare byggnader, Byggår 1980 eller nyare
VVS-installationer	25-35 kWh/m2, år	20-40 kWh/m2, år
Belysning	25-40 kWh/m2, år	15-25 kWh/m2, år
Kontorsutrustning	10-20 kWh/m2, år	10-20 kWh/m2, år
Övrigt	10-30 kWh/m2, år	10-30 kWh/m2, år

Nyckeltal - industri

Från skriften El till varje pris. Utvecklingsfonden i Jönköping. 1994 har följande värden hämtats.

Mekanisk verkstad
El (exkl lokaluppvärmnig)	10 000 – 20 000 kWh/anställd och år
Lokaluppvärmning	6 000 – 9 000 kWh/anställd och år
Lokaluppvärmning	15-20 l olja/m2 och år(motsvarar 110-150 kWh/m2, år)

Ställ krav

Vid ny- eller ombyggnad finns det möjlighet att välja effektiva utrustningar och funktioner. För att underlätta upphandlingen har BELOK som är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler tagit fram kravspecifikationer. På BELOK:s hemsida Belok finns de tillgängliga.

Förbrukas el när ingen jobbar? 

Ofta förbrukas el i onödan när ingen är på jobbet, här finns det mer information hur du kan göra en kontroll.

Läs av elmätaren

Ofta kan mycket el förbrukas under natten då ingen finns på arbetsplatsen. Orsaken till detta kan vara att belysningen är tänd eller att ventilationen och eventuella kompressorer går som vanligt. Hur mycket el som förbrukas under natten bör kontrolleras. Om du har en modern elmätare kontrollera först med ditt elbolag (nätägaren) om de har mätning med timvis avläsning. Då kan du ofta få en tabell eller kurva över dygnets elförbrukning. Det är också intressant att se förbrukningen över en helg. Om du inte kan få informationen från elbolaget kan du läsa av din elmätare under ett normalt dygn:

1. När produktionen/arbetet slutar på kvällen.
2. När ventilation stängs av eller går ner på halvfart (styrs normalt av tidur)
3. När belysningen stängs av
4. När belysningen tänds på morgonen
5. När ventilation startar på morgonen
6. När produktionen/arbetet startar på kvällen.
7. Före och efter lunchrasten

Om mätaren har roterande mätarskiva skall du mäta ut hur lång tid det tar för mätarskivan att rotera exempelvis 10 varv. Skriv även av räkneverkets siffror.

För elmätare upp till 63 A kan du använda följande formel för att beräkna aktuellt effektbehov.

Effekt (kW) = Antal varv x (3600 / mätperiodens längd ) x (1/ mätarkonstant)

Mätarkonstanten, r/kWh, står normalt på mätaren och redovisar hur många varv mätarskivan skall rotera för att mäta en kWh. Mätare större än 80 A använder normalt en mät-transformator vilket medför att mätaren endast mäter en delström, beräkningarna blir då något krångligare och redovisas ej här.

Med mätningarna som underlag går det ofta att se om det är belysningen, ventilationen, elvärme eller någon annan förbrukare som orsakar onödig förbrukning när ingen är på arbetsplatsen.