Bygga om eller nytt
Att bygga om ett hus eller bygga ett nytt hus är spännande! Genom att tidigt fundera på hur huset kan bli energieffektivt har du goda möjligheter att minska dess framtida energibehov. En energieffektiv lösning kan ibland vara lite dyrare vid investeringstillfället men lönar sig ofta i längden.
Ska du bygga nytt?
När du bygger ett nytt hus har du stora chanser att påverka husets framtida energianvändning. I planeringsskedet är det dock lätt att glömma bort framtida driftskostnader och bara titta på investeringskostnaderna. Uppvärmning blir en stor post i de framtida utgifterna som du bör hänsyn till.
Fem tips för att bygga ett energieffektivt hus:
- Placera huset i ett soligt och vindskyddat läge.
- Små fönsterytor är att föredra ur värmesynpunkt jämfört med stora. Försök särskilt välja små fönster mot norr.
- Installera solavskärmning! Till exempel takutsprång, markiser, skyddsglas på fönsterrutorna eller plantera träd som skuggar.
- Be din husleverantör, arkitekt eller energikonsult om en energikalkyl för att få en bild av vilken energianvändning huset beräknas få. Fråga om en bättre energiprestanda än vad som är standard hos leverantörer. I Boverkets byggregler finns krav på hur stor energianvändningen maximalt får vara, men det är inte att likställa med den ekonomiskt mest optimala lösningen.
- Välj ett energieffektivt uppvärmningssystem. Läs mer om olika värmesystem här.
Passivhus och lågenergihus
Ett passivhus eller lågenergihus är ett energismart hus med lägre uppvärmningsbehov än ett vanligt hus. Huset är byggt så att värmeförlusterna minimeras. Det innebär att klimatskalet är lufttätt och välisolerat samt att värmen från människor, elektriska apparater och instrålande sol tas tillvara. Ventilationssystemet återvinner ofta värmen ur ventilationsluften och bidrar till ett behagligt inomhusklimat. Det behövs en eller flera mindre värmekällor för att producera tappvarmvatten och extra värmetillskott under vintern. Värmekällan kan vara ett batteri som kopplas till ventilationsaggregatet, fjärrvärme, pellets, solpaneler, värmepump eller elvärme.
Normalt kostar det cirka 10 procent mer att bygga passivhus än ett konventionellt hus, beroende av materialval. Detta tjänas ofta in på några år tack vare den låga energitillförseln.
Det finns två olika beräkningsmodeller för passivhus, en svensk och en internationell. De svenska kriterierna har utvecklats av en expertgrupp utsedd av Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY) och de internationella kriterierna har utvecklats av Passiv Haus Institut.
Bygga om eller renovera
I det här avsnittet kan du läsa om att bygga om, tilläggsisolera och renovera eller byta fönster.
Ska du bygga om eller renovera?
En större renovering eller ombyggnad kräver en hel del planering. Precis som vid nybyggnation lönar det sig ofta att tänka långsiktigt och kanske välja en lite högre investeringskostnad för att få en lägre driftkostnad i framtiden. Vid ombyggnation gäller i princip samma krav på energihushållning som vid nybyggnad, men de kan anpassas till ombyggnationens omfattning och byggnadens specifika förutsättningar. Faktorer som kan vägas in är exempelvis kulturhistoriska, tekniska och ekonomiska förutsättningar. Ta kontakt med en bygglovshandläggare på din kommun för att ta reda på vad som gäller för din byggnad.
Fem tips till dig som bygger om:
- Vad har du för isolering? Om behov finns, kan du passa på att tilläggsisolera? Är det intressant att byta uppvärmningssystem i samband med att du bygger om?
- Tänk på att först se över hur fastighetens energibehov kan bli så lågt som möjligt innan du väljer uppvärmningsalternativ. Här kan du läsa mer om att byta uppvärmningssystem.
- Undvik köldbryggor i byggkonstruktionen.
- Isolera alla värmerör för att minska värmeförluster.
- Isolera ventilationskanaler i kalla utrymmen för att öka verkningsgraden vid värmeåtervinning.
Här kan du läsa mer om vad du ska tänka på vid renovering av ditt fritidshus.
Tilläggsisolering
I äldre hus finns ofta ett behov av att minska värmeförlusterna genom klimatskalet, det vill säga genom tak, väggar, fönster, dörrar och golv. Det som brukar vara mest lönsamt att tilläggsisolera är vinden. Är fönstren av en äldre modell kan det vara läge att ersätta en av rutorna med ett energieffektivt glas eller sätta dit ytterligare ett glas, alternativt byta ut dem.
Att tilläggsisolera väggarna eller fasaden innebär ofta stora kostnader men kan löna sig om den ändå behöver renoveras. Om husgrunden ska dräneras om, kan källarväggen isoleras i samband med det. Står huset på platta på mark kan någon form av kantbalksisolering vara intressant.
Vilka material används för tilläggsisolering?
Det finns en rad olika isolermaterial att välja mellan; sten- och glasull, olika kvaliteter av cellplaster samt flera olika naturfiberbaserade material. De olika materialen har olika egenskaper och måste därför användas på rätt sätt för att fungera bra och för att undvika skador på huset.
Tänk på att ventilationen påverkas!
Om ditt hus har självdrag är det viktigt att se till att luftomsättningen inte försämras vid tilläggsisolering. I och med att luftläckaget in i byggnaden minskar efter tilläggsisolering kan det behöva säkerställas att frisk luft kommer in i huset på andra sätt. Det kan exempelvis göras genom att låta otätheter vara kvar i övre kanten av fönsterbågen, sätta in springventiler i fönsterbågens eller fönsterkarmens övre del eller installera särskilda tilluftsventiler högt upp på väggarna i några rum i byggnaden. I vissa fall kan det finnas behov att installera elstyrda fläktsystem. Läs mer om ventilationssystem här.
I Energimyndighetens broschyr Att tilläggsisolera hus kan du läsa mer om tilläggsisolering.
Tilläggsisolera vinden
Att tilläggsisolera vinden är en åtgärd som ofta återbetalas relativt snabbt. Framförallt brukar det vara lönsamt om den nuvarande isoleringstjockleken är mindre än 20 cm. Det brukar vara kostnadseffektivt att tilläggsisolera upp till cirka 40 – 50 cm total isolertjocklek.
Om den gamla isoleringen består av kutterspån som är torr och frisk kan den ligga kvar under den nya isoleringen. Det går att isolera med lösull eller skivor av isolering. Om du använder lösull går det lätt att sprida ut isoleringen och det är lättare att få in isoleringen i vinklar och vrår.
Det är viktigt att vinden är rätt ventilerad efter tilläggsisoleringen. Var särskilt noggrann så att inte öppningarna vid takfoten täpps igen. Efter tilläggsisoleringen blir luften på vinden kallare och får sämre förmåga att ”ta till” sig fukt. Se till att det finns ett tätskikt som hindrar fuktig inomhusluft att ta sig upp på vinden, exempelvis genom vindslucka, eldosor, infällda lampor och vid rörgenomföringar genom vindsbjälklaget. Om fuktig luft kommer upp på vinden kan den kondensera på kalla takytor och på sikt orsaka mögelskador.
I äldre hus är tilläggsisolering av vindsbjälklag ofta en lönsam åtgärd. I tabellen visas ungefärlig besparing för ett vindsbjälklag på cirka 125 kvm. För noggrannare beräkningar finns program på flera av isoleringsföretagens hemsidor.
| Ungefärlig besparing vid tilläggsisolering av vind, kWh/ år. Antal cm avser nya tjockleken (befintlig + ny isolering) | |||||
| Bef. Isolering | 15 cm | 20 cm | 25 cm | 35 cm | 45 cm |
| 5 cm | 5 000 | 5 900 | 6 500 | 7 200 | 7 500 |
| 10 cm | 1 600 | 2 400 | 2 800 | 3 800 | 4 300 |
| 15 cm | – | 900 | 1 400 | 2 600 | 2 800 |
Tilläggsisolera fasad och väggar
Tilläggsisolering av väggar kan vara lönsamt i samband med andra åtgärder, som renovering av fasaden. Under årens lopp har flera olika material och metoder använts för att bygga ytterväggar i småhus. De olika konstruktionerna har olika egenskaper och förmåga att isolera. Exempelvis kan väggarna i ett hus från början av 70- talet släppa igenom dubbelt så mycket värme som ett hus som byggdes 20 år senare. Genom att tilläggsisolera ytterväggarna kan energianvändningen minskas, men det kan innebära höga kostnader. Det kan vara ett bra tillfälle att tilläggsisolera samtidigt som fasaden renoveras. Då blir merkostnaden jämförelsevis liten.
Ska jag tilläggsisolera utifrån eller inifrån?
Det är bäst att tilläggsisolera fasaden utifrån. Det gör att den gamla väggen blir torrare och det blir mindre värmeläckage vid anslutningar till innerväggar och bjälklag. I vissa fall, exempelvis i kulturhistoriskt värdefulla byggnader där fasaden inte får ändras, kan isoleringen göras inifrån. Det kräver dock stor noggrannhet och grundlig planering, om det görs på fel sätt kan det uppstå fukt- och mögelproblem.
Tilläggsisolera grunden
Renovera eller byt fönster
En stor del av värmeförlusterna i ett hus sker genom husets fönster och dörrar. Med rätt fönster håller du nere energianvändningen och får ett bra inomhusklimat. Ett nytt energieffektivt fönster släpper bara igenom en tredjedel av den värme som ett äldre tvåglasfönster gör. Dessutom minskar kallraset (det drag som bildas då varm inomhusluft kyls av vid en kall fönsterruta och sjunker) vilket ger ett behagligare inomhusklimat med mindre drag. En annan fördel är att buller utifrån dämpas.
Tabellen nedan visar några exempel på U-värden för olika typer av fönster.
| Fönstertyp | U-värde | Värmeförlust/ år * |
| Tvåglasfönster, standard | 2,4-2,6 | cirka 3 400 kWh |
| Treglasfönster, standard | 1,8-2,1 | cirka 2 600 kWh |
| Nytt energifönster | cirka 1,0 | cirka 1 600 kWh |
*Beräknat för ett hus i Stockholmstrakten med en total fönsteryta på 15 kvm.
Byt till nya fönster
Om dina fönster är i dåligt skick är det ett bra alternativ att helt byta ut dem mot nya energieffektiva fönster. För att veta hur energieffektivt ett fönster är tar du reda på fönstrets U-värde. U-värdet anger hur mycket värme som transporteras genom fönstret och mäts i W/m, °C. Ju lägre U-värde desto bättre. Ett nytt energisnålt fönster har ett U-värde på cirka 0,8-1,0. Tänk på att titta på U-värdet för hela fönstret och inte bara för själva glasrutan. En del fönster är energimärkta, ta gärna hjälp av märkningen för att jämföra olika fönster. Energimärkning för fönster är dock frivillig och saknas därför ibland, då är U-värdet en bra utgångspunkt.
På EQ Fönsters hemsida kan du räkna ut hur mycket energi du kan spara om du byter till nya energieffektiva fönster.
Renovera eller energieffektivisera befintliga fönster
Om dina befintliga tvåglasfönster, både karm och båge, är i bra skick finns det flera sätt att minska värmeförlusterna utan att byta ut hela fönstret:
- Ersätt en av de befintliga glasrutorna med energiglas. Att ersätta den inre rutan ger störst energibesparing.
- Ersätt den inre glasrutan med en ny dubbel isolerruta. Isolerrutan sätts i innerbågen och har ett mellanliggande skikt av gas. För att kunna göra detta måste fönsterbågarna tas loss och glaset tas ur. I bågarna fräses nya spår för den tjockare isolerrutan, detta görs av en glasmästare.
- Ersätt befintlig båge med en fast isolerruta med energiglas.
- Sätt in en tredje ruta på insidan av innerbågen, det kan göras med fönstret på plats.
Vilken metod som passar bäst beror på vilken konstruktion fönstren har, rådgör alltid med en glasmästare om vad som passar bäst för ditt fönster och om fönstret klarar den ökade tyngden. Passa på att kontrollera att fönstrets tätningslister är i bra skick och rätt placerade i samband med renoveringen.
Läs mer om fönsterrenovering i Energimyndighetens broschyr Fönsterrenovering med energiglas.
