Eluppvärmning

Att värma huset med el är både ineffektivt och dyrt. Det är ofta en låg investeringskostnad och ses därför ibland som en enkel lösning. I ett hus som inte har ett vattenburet system är det vanligt med direktverkande el, det vill säga elradiatorer.

Vilken typ av elvärme har du?

Ett hus som värms med el har oftast direktverkande el eller en elpanna:

Elpanna

En elpanna är kopplat till ett vattenburet system. Den tar liten plats och är förhållandevis billig i inköp jämfört med andra typer av värmepannor.

Direktverkande el

I ett hus som inte har ett vattenburet system är det vanligt med direktverkande el, det vill säga elradiatorer. Det är vanligt i hus byggda under 1970- och 1980-talet. Denna lösning innebär ofta låga investeringskostnader och enkel installation.

Gemensamt för båda systemen är att de har höga driftskostnader. Höga elkostnader, osäkerhet i framtida elpriser och elens miljöpåverkan kan vara argument för att byta till andra uppvärmningsformer.

Vad ska jag välja om jag vill byta ut min elpanna?

Eftersom ett hus med elpanna har ett vattenburet distributionssystem är det förhållandevis enkelt att byta uppvärmningsform. Du kan exempelvis koppla in någon typ av värmepump, fjärrvärme om det finns i närheten eller en annan typ av värmepanna, exempelvis en pelletspanna. Läs mer om olika värmesystem och vad du ska tänka på när du byter värmesystem här. Om du ändå funderar på att installera en ny elpanna är vårt tips att istället att installera en ny ackumulatortank med elpatron. Rätt utrustad och installerad har den samma funktioner som en elpanna men med utbyggnadsmöjligheter för till exempel solvärme eller biobränslepanna.

Vad kan jag göra om jag har direktverkande el?

Behåller du dina elradiatorer kan du tänka på att reglera temperaturen i olika utrymmen efter behovet. Du kan till exempel ha lägre temperatur i ett sovrum eller ett gästrum som inte används så ofta. Undvik i möjligaste mån ”hindrande” föremål framför radiatorerna som minskar värmespridningen. Sänk temperaturen något i huset när du reser bort, det kan spara åtskilliga kWh. Dessa tips fungerar även bra i hus med elpanna. 

Många som värmer sitt hus med direktverkande elvärme installerar en extra värmekälla. Det kan vara en luftluftvärmepump eller en kamin. Du kan också byta ut gamla termostater eller installera ett reglersystem, vilket både minskar elanvändningen samtidigt förbättrar inomhusklimatet. Om du har gamla radiatorer som växelvis är mycket heta eller kalla har de troligtvis en så kallad bimetall-termostat som med åren reglerar värmen allt sämre. Dessa kan bytas till elektroniska termostater som installeras vid varje radiator.

Genom installation av ett centralt reglersystem styrs radiatorerna av en eller flera rumstermostater som ger en jämnare rumstemperatur. Kostnaden är i storleksordningen 10 000 kr för ett centralt reglersystem respektive 600 kr per radiator. Besparingen beror på hur stor sänkningen av medeltemperaturen i huset blir.

Du kan också byta uppvärmningssystem. Det kräver en konvertering till vattenburet värmesystem, se nästa fråga.

Läs också om hur du kan minska din hushållselanvändning för att minska dina totala kostnader.

Kan jag konvertera från direktverkande el till vattenburen värme?

Vid konvertering från direktelvärme är det vanligt att byta ut hela värmesystemet till ett vattenburet system, en så kallad konvertering.  Alla elelement ersätts då med vattenburna element eller vattenburen golvvärme. Det går också att byta ut delar av värmesystemet, en så kallad delkonvertering. Värmen distribueras då via en eller flera fläktkonvektorer och befintliga elelement behålls som kallrasskydd under fönstren.

Att byta från direktelelement till ett vattenburet värmesystem kostar cirka 10 000 kr per element inklusive rördragningar (VVS-arbete och material). Till det tillkommer återställande av golven eftersom konverteringen ofta kräver att golven sågas upp samt kostnaden för den nya värmekällan.

Vid installation av vattenburen golvvärme i äldre hus med otillräcklig tilläggsisolering i golvet, rekommenderas även viss tilläggsisolering under golvvärmen, särskilt på bottenplan, för att motverka värmeläckage. 

Varför är eluppvärmning dåligt för miljön?

När Sveriges elbehov är större än utbudet importeras el från våra grannländer. Där produceras elen tidvis av fossila bränslen, vilka ger stora utsläpp av koldioxid. Att minska elanvändningen är därför en bra åtgärd för att minska utsläppen av koldioxid. Med hänsyn till klimatfrågan bör man därför sträva efter att värma hus med andra uppvärmningssystem än elvärme.

Eluppvärmning är särskilt dåligt för miljön om värmebehovet är stort. I en liten lokal som bara värms någon gång per år kan direktverkande elvärme vara ett bra alternativ, eftersom investeringen, och utrustningens klimatavtryck, är litet. Ett större värmebehov ökar incitamentet, för ekonomi och miljö, att investera i en mer avancerad värmekälla så som värmepump, biobränslepanna eller fjärrvärme.

Varmvattenberedning

Ungefär en femtedel av energianvändningen i ett hushåll går till att värma tappvarmvatten som används för bland annat disk, dusch och tvätt. Beredning av varmvatten sker antingen integrerat i uppvärmningssystemet eller i en separat varmvattenberedare. Beredningen sker generellt genom förrådsberedning eller direktväxling.

En förrådsberedare lagrar varmvatten tills det behövs och vid direktväxling bereds vattnet när det ska användas. Fördelen med förrådsvarmvattenberedare är att de kan värma vatten med låg effekt under lång tid. Förrådsberedare är vanligt i system med värmepump, värmepanna, solvärme och varmvattenberedare som värms med el. Varmvattenberedaren kan vara inbyggd i en panna eller värmepump eller fristående. En elvärmd varmvattenberedare värms med en elpatron i behållaren eller med sköldar på utsidan av behållaren.

I hus med fjärrvärme sker varmvattenberedning vanligtvis genom direktväxling. Kallvatten värms då i en värmeväxlare placerad i fjärrvärmecentralen. Även i en så kallad genomströmningsberedare sker varmvattenberedningen genom direktväxling. Genomströmningsberedare är vanliga i el-, ved-, pellets och oljepannor. I hus med liten varmvattenanvändning, till exempel fritidshus eller tillfälliga boenden, kan det finnas små genomströmningsberedare som sitter i direkt anslutning till tappstället.

Temperaturen på vattnet i en varmvattenberedare bör vara minst 60° för att undvika risk för tillväxt av legionellabakterier. För hög temperatur i varmvattenberedaren innebär onödigt stora värmeförluster.

 

Vad ska jag tänka på när jag köper en ny varmvattenberedare?

  • Om du väljer en värmepumpsberedare kan du, enligt de flesta återförsäljare, spara upp till 70 % av dina kostnader för uppvärmning av varmvatten. En värmepumpsberedare, det vill säga en varmvattenberedare med inbyggd värmepump, hämtar värme från omgivningen, ofta utomhusluft, inomhusluften eller frånluften. Detta gör att den använder mindre el än en klassisk varmvattenberedare. 
  • Storlek: Anpassa efter varmvattenbehovet! En varmvattenberedare som är för liten klarar inte att värma tillräckligt med vatten och en för stor varmvattenberedare medför höga värmeförluster Generellt brukar en varmvattenberedare på 200 liter räcka för en familj på fyra till fem personer.
  • Isolering: En varmvattenberedare ska vara välisolerad för att begränsa värmeförlusterna från beredaren.
  • Material: Vattenkvaliteten där du bor avgör materialvalet för beredaren. Varmvattenberedare finns i rostfritt stål, emaljerat stål och koppar.
  • Solvärme: Allt fler varmvattenberedare går att få förberedda för inkoppling till flera energikällor, exempelvis solvärme. Om du ska byta din varmvattenberedare är det ofta ett bra tillfälle att installera en solvärmeanläggning.