Välja värmesystem

Här är några viktiga frågor som du bör ställa dig inför val av värmesystem:

• Är bekvämlighet och ett självgående system viktigt för dig eller har du tid och intresse av att hantera exempelvis ved? Värmepump eller fjärrvärme är mer självgående medan en vedpanna eller kamin kräver mer arbete. 
• Hur ser robustheten, driftsäkerheten och tillgången till bränsle och service ut för de uppvärmningsalternativ du är intresserad av? Hur viktigt är detta för dig? Till exempel varierar priset för att driva en vedpanna beroende på vilken tillgång du har till ved. Fjärrvärme anses vara en driftsäker värmekälla. 
• Hur viktigt är det med flexibilitet, vill du ha möjlighet att växla mellan olika energislag?
• Är miljöaspekten viktig för dig?
• Vilken miljöpåverkan har det nya värmesystemet jämfört med det du har idag?
• Är det någon skillnad vad det gäller exempelvis utsläpp, lukt och buller inom- och utomhus?

Förutom dina krav och önskemål finns det många andra faktorer som påverkar vilket uppvärmningssystem som kan passa just ditt hus. Fundera på:

• Hur stort utrymme behöver värmesystemet? Finns det plats för exempelvis panna och/eller ackumulatortank? En ackumulatortank för lagring av värme behövs för att vedeldning i panna ska bli effektivt. Ved förvarar många utomhus men ett pelletsförråd kan ta upp mycket plats i källaren. Du behöver också se över om det finns tillräckligt stora dörröppningar så att utrustningen kan bäras in i huset.
• Värms huset med direktelelement eller finns ett vattenburet värmesystem installerat? Med vattenburet värmesystem finns en större flexibilitet i val av värmekälla. Har du direktverkande el kan du antingen komplettera med luftluftvärmepump eller braskamin eller, om du vill ha ett nytt värmesystem, så behöver du konvertera till ett vattenburet system. Läs mer om elvärme och konvertering här. 
• Ska det nya systemet fungera ihop med ett befintligt system? Solvärme som ger tappvarmvatten i kombination med exempelvis en frånluftsvärmepump är oftast ingen lönsam lösning. Solvärme i kombination med ved-, pellets- eller elpanna är däremot ofta en bra kombination. Även i hus med direktverkande el passar solvärme för tappvarmvatten bra.
• Har huset bra läge för solenergi? Använd gärna solkartan för att ta reda på hur stor solinstrålningen är på just ditt tak.
• Finns det ett fjärrvärmenät i närheten du kan ansluta ditt hus till? Närheten till närmsta anslutningspunkt avgör investeringskostnaden. Se vilket fjärrvärme som finns i ditt område under rådgivning i din kommun.
• Finns frånluftsventilation i huset? I så fall kan frånluftsvärmepump vara ett alternativ.
• Har du öppen planlösning? Då kan en luftluftvärmepump vara ett alternativ.
• Finns det en skorsten som är godkänd för eldning av ved eller pellets som möjliggör installation av en ved- eller pelletspanna? Finns det lokala föreskrifter som begränsar eldning? I vissa områden får du endast trivselelda, någon gång i veckan, då kan det bli svårt att få ner sina elkostnader med hjälp av en braskamin.
• Har tomten en stor yta som kan användas för jordvärme eller bergvärme? Det bör vara minst 25 m mellan två olika borrhål. De bör också vara placerade minst 10 m från tomtgränsen och minst 4 meter från huset.
• Står huset på en grusås? Eller ligger fastigheten i ett vattenskyddsområde? Då är bergvärme mindre lämpligt.

För att jämföra lönsamheten för olika uppvärmningsalternativ behöver du ta hänsyn till flera faktorer. Istället för att bara jämföra investeringskostnaderna är det bra att även ta hänsyn till saker som ränta och kostnadsminskning. Du behöver också ställa investeringskostnaden mot vad kostnaden för driften av uppvärmningssystemet beräknas bli.

Tänk även på vilka extra kostnader som kan tillkomma. När kommer delar eller hela systemet behöva bytas ut? Hur mycket underhåll och tillsyn behövs? Behöver du göra omfattande ombyggnationer för att anpassa nuvarande ytor, värmesystem och ventilation till det nya uppvärmningssystemet? Om elbehovet förändras kan du behöva ändra din huvudsäkring, vilket också är förenat med en kostnad. Valet av värmesystem kan även påverka husets värde.

Tre vanliga metoder för att jämföra kostnader är:

1. återbetalningstid – pay-back tid med eller utan hänsyn till ränta
2. nuvärdesmetoden – summan av framtida kostnader räknas om till dagens nivå
3. annuitetsmetoden – den årliga kostnaden för amortering och ränta för en investering jämförs med den årliga kostnadsminskningen.

När du har bestämt vilken typ av värmekälla du vill ha behöver du bestämma vilken storlek denna bör ha. Vilken storlek som är lämplig beror på flera faktorer som till exempel husets värmeeffektbehov, hur mycket värme huset behöver. Detta bestäms av husets storlek, hur välisolerat huset är och hur kallt det blir vintertid där du bor. Den lägsta temperaturen brukar ligga på mellan -15 och -18 i Stockholm, denna siffra brukat kallas för ortens dimensionerande vinter utetemperatur (DVUT) (den längsta beräknade utomhustemperaturen för orter i Stockholms Län). 

När du väljer ett nytt värmesystem kan installatören/försäljaren hjälpa dig att dimensionera ditt nya värmesystem efter ditt hus behov. 

Vattenburen värme är den vanligaste och mest effektiva värmebäraren i hus. Varmvatten cirkulerar då i ett rörsystem till element, golvvärme eller värmefläktar som avger värme. Ett vattenburet system är ett mer flexibelt system än exempelvis direktverkande el eftersom du relativt enkelt kan byta ut värmekällan. Värmekällan kan exempelvis vara en värmepanna, en värmepump eller fjärrvärme.

Direktverkande el är fortfarande vanligt i småhus och i fritidshus. Vid direktverkande el fördelas energin ut via elledningar till radiatorer eller golvvärme. Systemet är enkelt att installera, men har hög driftskostnad. Vill du byta bort direktverkande el till ett system som kräver vattenburen värme behöver du göra en så kallad konvertering. Läs mer om direktverkande el och konvertering här.

Luftburen värme är inte så vanligt och är mindre energieffektivt än ett vattenburet system. Ofta fördelas värmen bra i rummet, men mindre bra i huset som helhet. Den vanligaste typen av luftburen värme idag är luft/luftvärmepumpar. 

Värmen från någon typ av eldstad är också luftburen. Med hjälp av tystgående fläktar kan värmen spridas bättre och snabbare i huset. Det är ofta mer effektivt att ha fläktar som blåser in kall luft till rummet med eldstaden, jämfört med att blåsa ut varm luft från rummet med eldstaden.

En fläktkonvektor är ett vattenburet element med en tyst fläkt som blåser ut värmen. En fläktkonvektor kan ersätta flertalet elelement och fungerar bäst med en öppen planlösning. Om du behöver komplettera ditt värmesystem med fler element, eller vill konvertera ditt värmesystem från direktverkande el till vattenburet, kan det vara ett bra alternativ.

Vid vattenburen värme och direktverkande el är det oftast element eller golvvärme som avger värme till rummen. Vilket alternativ som är bäst beror på husets förutsättningar och personliga preferenser.

Ett system med element är lättare att anpassa till olika rums värmebehov. Radiatorn under ett tvåglasfönster har flera funktioner. Förutom att värma rumsluften till önskad temperatur ska de uppåtstigande luftströmmarna från radiatorn bromsa och motverka kallraset från fönstret. Detta bör man ta hänsyn till vid till exempel installation av golvvärme.

Golvvärme är ett trögare system som är svårare att anpassa till förändringar i husets värmebehov, vilket kan resultera i övertemperaturer vid exempelvis hög solinstrålning. För att undvika kallras är det viktigt att fönstren är välisolerade. Med golvvärme undviks kalla golv och fötter vilket kan ge en bättre komfort och göra att det är okej med en något lägre inomhustemperatur. Med en lägre inomhustemperatur minskar energianvändningen. Beroende på vilket golvmaterial som används så kan resultatet även bli det motsatta. När värmen stängs av på sommaren kan golven upplevas så kalla att värmen sätts på även om det inte finns ett värmebehov, vilket ger en ökad energianvändning. Vid installation av golvvärme är det viktigt att grunden är väl isolerad, minst 250-300 mm isolering bör finnas under grundplattan. I hus med golvvärme bör mattor undvikas eftersom de isolerar åt fel håll.