Tilläggsisolering

Att tilläggsisolera vinden är en åtgärd som ofta återbetalas relativt snabbt. Framförallt brukar det vara lönsamt om den nuvarande isoleringstjockleken är mindre än 20 cm. Det brukar vara kostnadseffektivt att tilläggsisolera upp till cirka 40 – 50 cm total isolertjocklek.

Om den gamla isoleringen består av kutterspån som är torr och frisk kan den ligga kvar under den nya isoleringen men många hantverkare vill kunna lämna garanti på sitt jobb väljer därmed att inte blanda material. Det kan vara svårt att veta exakt hur bra isolering du får om olika material har blandats. Dessutom vill hantverkarna gärna ta bort det gamla materialet för att inspektera hur bjälklaget ser ut (det under isoleringen) och för att se att inget ligger gömt i det befintliga materialet.

Det är viktigt att vinden är rätt ventilerad efter tilläggsisoleringen. Var särskilt noggrann så att inte öppningarna vid takfoten täpps igen. Det är också viktigt att det finns en luftspalt mellan isolermaterialet och konstruktionen för att avleda eventuell fukt. Efter tilläggsisoleringen blir luften på vinden kallare och får sämre förmåga att ”ta till” sig fukt. Se till att det finns ett tätskikt som hindrar fuktig inomhusluft att ta sig upp på vinden, exempelvis genom vindslucka, eldosor, infällda lampor och vid rörgenomföringar genom vindsbjälklaget. Om fuktig luft kommer upp på vinden kan den kondensera på kalla takytor och på sikt orsaka mögelskador.

En tumregel är att om fukten kommer in (och den gör det på ett eller annat sätt) så måste den också transporters bort, ut ur huset. Kallvinden bör alltid ventileras, dock lagom mycket. Vid hög ventilationsgrad ökar risken att kall fuktig luft utifrån orsakar fuktproblem. Hittills är rekommendationen att en liten ventilationsgrad är att föredra. Det är dock en omdiskuterad fråga hur mycket en kallvind bör ventileras. Det är viktigt att du som ägare har koll på din tilläggsisolerade vind. Gå gärna upp regelbundet och titta om det är fuktigt eller inte. Om vinden är fuktpåverkad kan du laborera genom att antigen öka eller minska ventilationsgraden och kolla var fukten kommer ifrån.

I äldre hus är tilläggsisolering av vindsbjälklag ofta en lönsam åtgärd. I tabellen visas ungefärlig besparing för ett vindsbjälklag på cirka 125 kvm. För noggrannare beräkningar finns program på flera av isoleringsföretagens hemsidor.

Tilläggsisolering av väggar kan vara lönsamt i samband med andra åtgärder, som renovering av fasaden. Under årens lopp har flera olika material och metoder använts för att bygga ytterväggar i småhus. De olika konstruktionerna har olika egenskaper och förmåga att isolera. Exempelvis kan väggarna i ett hus från början av 70- talet släppa igenom dubbelt så mycket värme som ett hus som byggdes 20 år senare. Genom att tilläggsisolera ytterväggarna kan energianvändningen minskas, men det kan innebära höga kostnader. Det kan vara ett bra tillfälle att tilläggsisolera samtidigt som fasaden renoveras. Då blir merkostnaden jämförelsevis liten.

Ska jag tilläggsisolera utifrån eller inifrån?

Det är bäst att tilläggsisolera fasaden utifrån. Det gör att den gamla väggen blir torrare och det blir mindre värmeläckage vid anslutningar till innerväggar och bjälklag. I vissa fall, exempelvis i kulturhistoriskt värdefulla byggnader där fasaden inte får ändras, kan isoleringen göras inifrån. Det kräver dock stor noggrannhet och grundlig planering, om det görs på fel sätt kan det uppstå fukt- och mögelproblem.

Vid utvändig isolering av väggar är det viktigt att antigen ta bort den yttre fasaden eller se till att isolera vid otätheter eller genomföringar för bästa resultat, för att säkerställa att luftflöden ska gå igenom den nya panelen och inte den gamla. Tänk också på att det är jätteviktigt med en luftspalt mellan den yttre panelen och tilläggsisoleringen för att avleda eventuell fukt som kommer utifrån. Det är också viktigt att ha en ångspärr på insidan av väggen (finns oftast inte i äldre hus), som förhindrar fukten inifrån att trängas in i konstruktionen.

Tilläggsisolering av grunden kan vara lönsamt om det görs i samband med andra åtgärder, såsom omdränering av husgrunden. Utvändig isolering av källarväggen gör väggen varmare och torrare och minskar risken för fuktproblem. Dock kan det vara lite svårare att isolera en grund jämfört med till exempel en vindsisolering. 

Betongplatta på mark brukar inte tilläggsisoleras. Om man ändå bestämmer sig för att tilläggsisolera en betongplatta är det viktigt att plattan är ren och att det inte finns något organiskt material som kan hålla fukten. Om man inte vill tilläggsisolera hela plattan kan man isolera lite på kantbalken i samband med till exempel dräneringen av huset. Använd då ett isoleringsmaterial som tål fukt så som cellplastskivor eller liknande.

Torpargrund eller krypgrund är en riskkonstruktion. Denna typ av grunder byggs inte idag. Det brukar vara kallt i de utrymmen och om luften utifrån kommer in, speciellt sommartid, brukar fukt fällas ut i grunden. Det går att isolera mot golvbjälklaget för att minskar värmeförlusterna från huset men det bästa är att bygga in krypgrunden helt och hållet och göra det till varmgrund.

Ett sätt är att gå igenom husets Energideklaration som berättar hur energieffektivt ditt hus är. Om huset har en lägre energiklass: E, F, G kan det vara en fingervisning på att huset har dålig isoleringsförmåga. Ett sådant hus kräver mer energi till uppvärmning och läcker också mer värmeenergi än ett hus med bra energiklass (A; B; C; D). Ju högre energianvändning och sämre energiklass desto lönsammare är det att göra åtgärder i husets klimatskal och minska energiförlusterna.

Finns ingen energideklaration kan du jämföra ditt hus med ett “typhus”, som Energimyndigheten tagit fram. Ett sådant exempel är ett hus på 145 m2, byggt på 70 talet, beläget i mellansverige med 2 vuxna och 2 barn. Om ett sådant hus värms med el och inga energieffektiviseringsåtgärder har gjorts behövs ungefär 16- 17 000 kWh per år för att värme huset och varmvattnet. Till detta tillkommer ca 6 000 kWh el för hushållet, till bland annat kök, elektronik och belysning.  Tilläggsisolering av detta hus minskar den totala energiåtgången för värme och varmvatten med 10 – 20 % och om de dessutom byter elvärmen till ett effektivare värmesystem kan energiåtgången för värme och varmvatten sjunka med 70 %. Läs mer om energimyndighetens typhus här. 

Du kan också jämföra ditt hus via sk. U-värden av olika delar i husets konstruktion. U-värdet säger hur mycket värme som kan transporteras genom material. Ju lägre U-värde desto bättre isoleringsförmåga. Husen byggda på 2020-talet har nästan dubbelt så bra isoleringsförmåga jämfört med hus byggda på 70-talet. 

Här kommer ytterligare sätt att ta reda på om huset läcker energi:

• Använd en värmekamera för att identifiera energisvaga delar i huset
• Är det snö på taket? Undersök om det är jämnt fördelat eller om det finns kala fläckar. Om snön har smält på delar av taket eller det har blivit många istappar är det tecken på dålig vindsisolering. 
• Kolla tjockleken på isoleringen med en linjal samt titta om isoleringen på till exempel vinden är jämnt fördelad.
• Genom att följa ljuset från undervåningen kan du se om ljuset syns vid till exempel genomföringar, där det borde vara mörkt. Metoden kan hjälpa identifiera svagt oisolerade delar.
• Inspektera ytterväggen när det är kallt ute. Är delar av ytterväggen frostbelagd och andra inte? Det kan vara tecken på dålig isolering.
• Är delar av innerväggen kallare än andra? Det kan vara tecken på dålig isolering.