Pannor och kaminer

För pelletseldning behövs en panna med förbränning, ett förråd och bränsleleveranser. Om du har en oljepanna som är i gott skick kan du ibland, beroende på ålder och fabrikat, behålla den och bara byta ut oljebrännaren mot en brännare för pellets. Detta medför en lägre investeringskostnad jämfört med en helt ny panna, men också en sämre verkningsgrad.

Under sommaren används pannan normalt bara för att värma tappvarmvatten. Då är det en fördel om pannan har en elpatron. Ännu bättre är det om huset har en solvärmeanläggning med ackumulatortank, då behövs nästan ingen eldning under sommaren. Med ackumulatorn får pannan dessutom bättre driftsförutsättningar resten av året.

Pellets är ett förädlat träbränsle som vanligen matas in i pannan med hjälp av en skruv. Pellets tillverkas av biprodukter från skogs- och trävaruindustri och är en ren träråvara vilket innebär att avfallet endast består av lite aska. Pellets räknas som en förnybar energikälla. Dock bildas ett antal skadliga ämnen vid förbränningen som följer med rökgaserna, så som svaveloxider och kväveoxider. De orsakar försurning och övergödning samt stoft och flyktiga kolväten som är skadliga för människors hälsa. Sammantaget är dock pellets ett mycket bra alternativ ur miljösynpunkt. Pellets kan miljömärkas med Svanen. Svanenmärkning av pellets inbegriper krav vid tillverkning, transport och lagring. Det finns också ett certifikatsystem för kvalitet enligt ENpulse.

Pellets säljs i småsäck, storsäck och bulk (lösvikt). Småsäckar väger vanligtvis 15-25 kg och är lätta att hantera, men har det högsta priset. Storsäck passar bra för den som kan förvara pelletsen inomhus och som fyller förrådet med hink. Säckarna väger mellan 500 och 700 kg. Bulkleverans sker från en lastbil som blåser in pelletsen i ett större pelletsförråd. Bulkleverans ger det lägsta bränslepriset och minst arbete men kräver normalt en leverans på minst tre ton eller cirka 4,5 kubikmeter pellets. Då förrådet inte kan fyllas helt, och det bör finnas en reservmängd, ska förrådet gärna vara minst 7-8 kubikmeter stort. Hösten 2023 kostar pellets ca 1-1,1 kr per levererad kWh värme.

Vid installation av en pelletsbrännare på en befintlig panna är kostnaden cirka 25 000 kr. En komplett pelletspanna med förråd kostar från 80 000-120 000 kr och uppåt. Kostnaden beror bland annat på om pannan har automatisk ask- och sothantering samt utformningen av förrådet. Ett litet förråd (veckoförråd) intill pannan, med matarskruv mellan, måste fyllas på med säckad pellets. Installeras, eller platsbyggs, ett stort förråd kan pellets på bulk beställas. Fördelen med ett stort förråd är att det kan ligga en bit ifrån pannan, men nackdelen är att det tar stor plats.

För att pannan ska hålla en hög verkningsgrad är det viktigt att rengöra brännare och panna enligt tillverkarens instruktioner. Längre ned på denna sida kan du läsa om hur du underhåller din värmepanna.

En normalvilla har ett energibehov på ungefär 25 000 kWh varav 5 000 kWh brukar gå till hushållsel. Resterande 20 000 kWh används till varmvatten och uppvärmning av huset. Det motsvarar 5,2 ton pellets per år, det vill säga knappt 8 kubikmeter. En villa som förbrukar 3 kubikmeter olja per år behöver ungefär 6,3 ton pellets per år, vilket har en volym på cirka 9,5 kubikmeter.

Innan installation av pelletspanna ska du kontakta skorstensfejarmästaren och din kommun för eventuell bygganmälan.

Kostnaden för vedeldning varierar starkt beroende på om du har tillgång till egen ved eller köper ved. Har du egen ved är detta det absolut billigaste uppvärmningsalternativet, men även för den som köper ved blir bränslekostnaden relativt låg. Genom att kombinera vedpannan med en ackumulatortank behöver du inte elda lika mycket eftersom värmen lagras i tanken. En vedpanna med ackumulatortank kostar cirka 70 000 kr .

Ved räknas som en förnybar energikälla, men ger förhållandevis stora utsläpp av svavel- och kväveoxider som bidrar till försurning och övergödning. Även utsläpp av partiklar som är skadliga för människors hälsa kan vara stora. För att utsläppen skall bli låga krävs att pannan är ansluten till en ackumulatortank samt att pannan eldas på rätt sätt med torr ved.

Ackumulatorvolymen bör för ett normalt småhus vara cirka 1 500 liter, lämpligen uppdelat på 2–3 tankar. I så fall räcker det att elda en eller två gånger per dygn. Vedeldning kan med fördel kombineras med solfångare för att slippa elda eller använda el för att värma upp tappvarmvattnet under sommarhalvåret. 

Att elda med ved är en konst. Fel eldningsteknik leder till giftiga rökgaser, sot och tjära. En del går ut genom skorstenen och förorenar luften, en del fastnar i rökkanalen och ökar risken för så kallad soteld. Det är viktigt att veden är torr och att eldning sker med tillräcklig lufttillförsel. Hos Naturvårdsverket kan du läsa mer om hur du eldar på rätt sätt.

Det är svårt att veta exakt vilket energiinnehåll veden har. Det beror på flera faktorer: vilken del av trädet som används, vilket träslag det är samt fukthalten i träet. Ett ungefärligt värde på energiinnehållet i ved är cirka 1 300 kWh per kubikmeter travat mått eller cirka 3 800 kWh per ton, vid 25 procents fukthalt.

Att elda med ved kräver en stor arbetsinsats. Veden måste huggas, pannan måste fyllas och sotas, aska måste tas bort. Vedeldning kräver också stor yta, både pannan och ackumulatortanken tar plats. Dessutom krävs stora ytor för att lagra ved både inomhus och utomhus så att den är tillräckligt torr när den ska eldas.

Innan installation av vedpanna ska du kontakta skorstensfejarmästaren och din kommun för eventuell bygganmälan samt eventuellt tillstånd från miljökontoret.

I en elpanna värms vattnet till ett vattenburet värmesystem med el. Läs mer om elpannor under eluppvärmning.

Olja var under flera år ett relativt billigt bränsle, men priset har ökat kraftigt under senare år. Vid förbränning av olja bildas svavel- och kväveföreningar som är skadliga för miljön. Eftersom olja är ett fossilt bränsle produceras koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Även partiklar som är skadliga för människors hälsa bildas vid förbränning. På grund av oljans negativa inverkan på miljön är det viktigt att oljeanvändningen minskar.

Med ett oljepris på cirka 16 000 – 17 000 kr per kubikmeter är kostnaden cirka 1,9 kr/ kWh vid en pannverkningsgrad på 85 procent. En cistern som inte tagits ur bruk måste besiktas med ett visst intervall (3, 6 eller 12 år) enligt Naturvårdsverket, vilket innebär en viss kostnad. Att byta ut oljepannan mot en annan uppvärmningsform är därför ofta en vinst både för ekonomin och för miljön.

I vissa områden i Stockholm finns ett gasnät som drivs av Stockholm Gas. I dessa områden värms en del småhus med en gaspanna. Stockholm Gas levererar stadsgas och naturgas till sina kunder. Stadsgasen är en blandning av 50 procent naturgas och biogas och 50 procent luft. Biogas är en förnybar energikälla och framställs oftast genom rötning av sopor och annat organiskt avfall. Naturgas är ett fossilt bränsle som extraheras ur fyndigheter i jordskorpan och består till största del av metan. Användningen av naturgas ger alltså upphov till utsläpp av växthusgaser och bidrar till växthuseffekten.

En gaspanna kostar runt 50 000-65 000 kr att installera.

Braskaminer används främst för trivseleldning. En kakelugn har betydligt längre avsvalningstid än braskaminer vilket medför ett jämnare klimat i huset och att vedinläggning inte behöver ske lika ofta. Önskas en braskamin med liknande egenskaper finns det lite tyngre braskaminer som kan hålla värmen längre, de kan exempelvis innehålla keramik. En braskamin kostar vanligtvis omkring 10 000-35 000 kr. Köper du en kamin för ca 20.000 kr hamnar prislappen på kring 55 000-65 000 kr för kamin, skorsten samt installation.

Verkningsgraden vid vedeldning beror till stor del på utrustningen.

Verkningsgrad för olika värmekällor

Att elda med ved är en konst. Fel eldningsteknik leder till giftiga rökgaser, sot och tjära. En del går ut genom skorstenen och förorenar luften, en del fastnar i rökkanalen och ökar risken för brand. Det är viktigt att veden är torr och att eldning sker med tillräcklig lufttillförsel. Hos Naturvårdsverket kan du läsa mer om hur du eldar på rätt sätt. Tänk på att det kan finnas restriktioner mot eldning i din kommun. I tätbebyggt område är det extra viktigt att se till att din eldning inte kommer störa närliggande grannar.

En pelletskamin är en sluten eldstad med inbyggt förråd för automatisk eldning av pellets. Den har högre energieffektivitet än en braskamin eftersom den eldas kontinuerligt och har en termostat som styr kaminen så att lagom mycket pellets matas in efter husets temperaturbehov. Eftersom pelletskaminen eldas automatiskt går den alltid när huset behöver värme och den kan därför stå för mer än 50 procent av uppvärmningsbehovet. Det gör att pelletskaminen är en bra kompletterande värmekälla i ett småhus med direktverkande el. En pelletskamin kostar mellan 30 000 kr och uppåt. Under Pelletspanna kan du läsa mer om pellets och dess klimatpåverkan.

• Sota – Håll pannan väl sotad, 1 mm sot kan öka bränslebrukningen med 5 procent och höja rökgastemperaturen med 50°.
• Regelbunden service – Teckna ett avtal om årlig service för din panna så att den går med bästa möjliga verkningsgrad och låga utsläpp. Du kan själv kontrollera skorstensrökens utseende för att få en indikation om luftmängden är rätt. Om skorstensröken är grå eller svart är förbränningen ofullständig. Om röken ser ut som värmedallring är det för mycket luft vilket ger höga värmeförluster. Om röken syns svagt är det bra förbränning.
• Om du byter leverantör av pellets till din pelletspanna ska du tänka på att brännaren kan behöva justeras.
• Motdragslucka (dragregulator) – En draglucka kan monteras på skorstenskanalen nära pannan. Den ser till att draget är konstant oavsett vind och utetemperatur vilket medför att pannans verkningsgrad ökar. Ytterligare en fördel är att risken för kondens och att brandrisken på grund av för höga skorstenstemperaturer minskar. Diskutera med skorstensfejarmästaren eller din installatör.
• För att undvika hög bränsleförbrukning i din oljepanna bör du regelbundet kontrollera att filtret mellan tank och brännare sitter på plats och inte är igensatt.
• Oljetanken till din oljepanna bör rengöras med 5-6 års mellanrum då det samlas smuts och kondens i botten.

Om du ska byta ut din bränslepanna mot exempelvis fjärrvärme eller värmepump behöver du tänka på följande:

• Utrymmet där bränslepannan stått kan bli kallt när pannans strålningsvärme försvinner. Där kan ett extra element behövas så att det inte uppstår fuktproblem. Se gärna över pannrummet i efterhand för att se att det inte blir för fuktigt.
• Skorstensstocken blir kall vilket kan försämra ventilationen i hus med självdrag. Var uppmärksam på förändringar i ventilationen. 
• Det kan vara bra att skydda skorstenen med en huva för att undvika skador i skorstenen, fråga din sotare om råd.
• Om du ska byta ut din oljepanna mot ett annat värmesystem måste du åtgärda eller riva oljecisternen. Kontakta miljökontoret på din kommun för att ta bort den ur cisternregistret.