Välj rätt värmesystem

Vilket värmesystem som passar er fastighet bäst, beror på vilka lokala förutsättningar som finns och vilket värmebehov er fastighet har. Innan ni beslutar er för att byta värmesystem så bör ni se över om fastighetens värmebehov kan minska. I många fall kan det vara lönsamt att investera i ett mindre och billigare värmesystem, men ibland är det tillräckligt att göra energieffektiviserande åtgärder. Läs mer om hur ni minskar ert värmebehov på den här sidan

Fjärrvärme

Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i flerbostadshus. Det är en bekväm uppvärmningsform som är lättskött, driftsäker och har låg miljöpåverkan. För att ansluta en fastighet till ett fjärrvärmenät, krävs det att den ligger nära en fjärrvärmeledning och har ett vattenburet värmesystem. År 2021 uppskattades den genomsnittliga energianvändningen vara 132kWh/ kvm för värme och varmvatten. Enligt byggreglerna är det högsta tillåtna primärenergitalet (byggnadens energiprestanda) 75kWh/ kvm och år för nybyggda flerbostadshus. Läs mer om byggreglerna på Boverkets hemsida.

För att ta reda på om det finns möjlighet att ansluta er fastighet till fjärrvärme, kontakta det fjärrvärmebolag som äger nätet i ert område. Under Information från din kommun kan ni se vilket bolag som äger fjärrvärmenätet i din kommun.

När en fastighet ansluts till ett fjärrvärmenät dras en anslutning till dess undercentral från en närliggande fjärrvärmeledning. I undercentralen delas värmen upp i två olika system: ett för elementen och ett för tappvarmvatten. I systemet som försörjer elementen, värms vattnet upp kontinuerligt och pumpas runt i ett slutet system. I systemet som försörjer tappvarmvattnet, värms färskvatten från vattenverket upp av en värmeväxlare. I faktabladet “Fjärrvarme undercentral” kan ni läsa mer om hur undercentraler fungerar.

I Sverige produceras fjärrvärme tills största delen från energikällor med låg miljöpåverkan, som biobränslen, avfall och spillvärme från industrier.

Värmepump

En värmepump tar värme från berg, jord, sjö eller luft. Därefter höjer den temperaturen med hjälp av en kompressor innan värmen överförs till fastighetens värmesystem. Vilken typ av värmepump som är lämplig beror främst på hur stort värme- och varmvattenbehovet är, och vilka förutsättningar som finns i fastighetens närliggande markområde.

En värmepump minskar inte byggnadens energibehov men däremot mängden köpt energi, vilket sänker uppvärmningskostnaden. För varje kWh el som värmepumpen behöver för att arbeta, producerar den cirka 2-4 kWh värme till huset. Vid en jämförelse av olika värmepumpar är det viktigt att titta på årsvärmefaktorn, SCOP-värdet, som är ett mått på pumpens effektivitet. Ju högre SCOP-värde desto effektivare pump.

En värmepump använder förhållandevis mycket el, i jämförelse med exempelvis pelletseldning eller fjärrvärme. Välj därför gärna ett elavtal där elen producerats med förnybara energikällor och som är miljömärkt. Det finns flera hemsidor, exempelvis Elpriskollen som tagits fram av Energimarknadsinspektionen, där ni kan jämföra avtal från olika elleverantörer.

Nedan följer en kort beskrivning av olika typer av värmepumpar.

Bergvärmepump

Berggrunden håller en relativt konstant temperatur året runt vilket är bra för värmepumpens effektivitet och besparingspotential. Värmen hämtas genom ett antal borrhål (energibrunnar) som ofta är cirka 150-300 meter djupa. För en bostadsrättsförening betyder det att ett antal borrhål måste få plats inom föreningens tomtyta. Om brunnarna borras för grunt eller ligger för nära varandra kan deras kapacitet försämras med åren. Eftersom brunnen bör ha en mycket lång livslängd, mycket längre än värmepumpen, är det viktigt att borrningen sker på rätt sätt. Anlita därför ett branschanslutet och certifierat borrningsföretag. Här kan ni läsa mer om hur ni tar in och utvärderar offerter.

Kontakta er kommun inför att ni ska borra för bergvärme. Ni behöver göra en anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden, då det kan finnas områden där det är förbjudet att installera bergvärme. I vissa fall krävs även bygglov.

Funderar ni på att byta från fjärrvärme till bergvärme?

Att konvertera från fjärrvärme till bergvärme är i sig inte en självklar energi-och miljöbesparande åtgärd. En fastighets faktiska värmebehov kommer inte minska trots att mängden köpt energi (kWh/kvm) blir lägre. Miljöpåverkan för de olika systemen beror på fjärrvärmens bränslemix och hur elen som driver bergvärmepumpen har producerats.

Värmepumpar dimensioneras ofta för att täcka cirka 98-100 procent av energibehovet under året. Det uppnås genom att välja en värmepump med 90-95 procent av husets maximala effektbehov. För att behålla en behaglig värme i bostaden under de kallaste dagarna kan exempelvis en elpatron eller fjärrvärme behöva användas som spetsvärme. Om fjärrvärme ska användas som spetsvärme i kombination med en bergvärmeanläggning, tänk på att fjärrvärmepriset är som högst under den kallaste perioden av året. Ta därför reda på om och hur taxan påverkas i det fall föreningen blir en ”spetskund”.

Vid byte till bergvärme kan huvudsäkringen behöva höjas. Det är därför viktigt att undersöka om er fastighet går att säkra upp och vad det innebär för abonnemangsavgiften.

Sjö-, grundvatten- och ytjordvärmepump

Sjö- och ytjordvärmepumpar fungerar på ungefär samma sätt som bergvärme. Skillnaden är att slangen som tar upp värme läggs på botten av en sjö eller grävs ner i marken istället för att läggas i borrhålet. Det kan vara ett alternativ om ni har nära till en sjö eller en stor tomtyta. I ett system för grundvattenvärmepumpar pumpas grundvatten upp till värmepumpen som efter avkylning pumpas tillbaka till en annan brunn.

Tillståndsprocessen för sjö-, grundvatten- och ytjordsvärmepumpar kan vara komplicerade då det ofta handlar om känsliga miljöer och stora ytor. Kontakta din kommun för ytterligare information.

Luftluftvärmepump

Denna typ av värmepump består av en utomhus- och en inomhusdel. Värmen tas från uteluften och avges via ett köldmedium till inomhusluften med hjälp av en fläkt. Tillämpningen av luftluftvärmepump för större flerbostadshus är tveksam då tekniken har många begränsningar. Eftersom pumpen inte kan kopplas till ett vattenburet värmesystem är den främst avsedd som ett komplement till andra uppvärmningssystem, som exempelvis direktverkande el. Det är framförallt i bostadsrättsföreningar bestående av radhus eller en- och tvåfamiljshus som en luftluftvärmepump kan vara lämplig.

På vår sida riktad till småhusägare kan ni läsa mer om luftluftvärmepumpar.

Luftvattenvärmepump

En luftvattenvärmepump fungerar som en luftluftvärmepump med skillnaden att den överför värme till ett vattenburet system och kan därmed producera både varmvatten och värme till fastigheten. Den kan täcka upp till 60 procent av husets totala behov av värme och varmvatten. För bostadsrättsföreningar bestående av radhus eller en-/tvåfamiljshus kan luftvattenvärmepump vara lämplig. På vår sida riktad till småhusägare kan ni läsa mer om luftvattenvärmepumpar.

Frånluftsvärmepump

En frånluftsvärmepump passar bra för fastigheter med mekanisk frånluftsventilation. De passar särskilt bra i flerbostadshus med en samlad frånluftskanal, till skillnad från fastigheter med flera frånluftskanaler. Värmen i den utgående ventilationsluften tas till vara och återförs till värmesystemet. Eftersom frånluften håller konstant hög temperatur arbetar värmepumpen lika bra på vinterhalvåret som på sommaren. Frånluftsvärmepumpen kan ge både värme och varmvatten, men värmeenergin i frånluften är begränsad. Hur mycket värme som värmepumpen kan ge beror på ventilationsflödet. Om problem med mögel, fukt eller radongas finns i huset kan frånluftsvärmepump vara särskilt lämplig då ventilationen ändå måste öka. Om frånluftskanalerna passerar kalla utrymmen som vindar, måste dessa isoleras för att undvika kondens inuti kanalerna.

Moderna frånluftsvärmepumpar är bättre på att utvinna energin från frånluften än äldre modeller, vilket gör att frånluftstemperaturen blir mycket lägre. Gamla frånluftskanaler behöver därför ofta tilläggsisoleras för att undvika kondensbildning och fuktproblem längs med dem.

Värmepanna

En värmepanna är kopplad till ett vattenburet system och använder värmekällor som el, pellets, olja, ved eller gas. Här nedan kan ni läsa mer om olika typer av värmepannor som är vanliga i flerbostadshus.

Olja

Olja var under flera år ett relativt billigt bränsle, men priset har ökat kraftigt under senare år. Vid förbränning av olja bildas svavel- och kväveföreningar som är skadliga för miljön. Dessutom avger den partiklar som är direkt skadliga för människans hälsa. Då oljan är ett fossilt bränsle ökar koldioxidutsläppen som i sin tur bidrar till växthuseffekten. För att minska oljans negativa effekter är det viktigt att vi minskar användningen av den.

Biobränsle

Idag finns det väl utvecklad och beprövad teknik för att elda biobränslen i både små och stora anläggningar. Förbränningen sker helt automatiskt på samma sätt som vid eldning av olja. En biobränsleeldad värmecentral består vanligen av ett bränslelager, en anordning som matar pannan med bränsle, själva pannan, kanaler för rökgas, eventuellt en ackumulatortank och en skorsten. Det finns flera typer av biobränslen, exempelvis ved, flis, pellets, briketter, pulver, halm och spannmål. Pellets är det biobränsle som är vanligast för små och medelstora pannor. På vår sida riktad till småhusägare kan ni läsa mer om olika typer av biobränslepannor.

Elpanna

I en elpanna värms varmvatten med elpatron innan det går ut till husets värmesystem. Att värma upp bostäder med el är både dyrt och ineffektivt. Eftersom det redan finns ett vattenburet distributionssystem i ett hus med elpanna finns goda förutsättningar att byta till ett mer miljövänligt alternativ som värmepump, fjärrvärme eller biobränslen.

Funderar ni på att byta ut er värmepanna?

Om ni byter ut er värmepanna mot exempelvis en värmepump eller fjärrvärme är det bra att vara uppmärksam på att byggnadens system påverkas:

  • Utrymmet där bränslepannan stått kan bli kallt när pannans strålningsvärme försvinner. Där kan ett extra element behövas så att det inte uppstår fuktproblem.
  • Skorstensstocken blir kall vilket kan försämra ventilationen i hus med självdrag.
  • Det kan vara bra att skydda skorstenen med en huva för att undvika skador i skorstenen, fråga er sotare om råd.
  • Om ni ska byta ut din oljepanna mot ett annat värmesystem måste ni åtgärda eller riva oljecisternen. Kontakta miljökontoret på din kommun för att ta bort den ur cisternregistret.

Direktverkande el

Uppvärmning med elelement kallas direktverkande elvärme. Med direktverkande el i fastigheten är det viktigt att ha bra termostater som reglerar temperaturen och ger en jämn temperatur i lägenheterna. Om fastigheten har direktverkande el innebär ett byte av uppvärmningssystemet extra kostnader eftersom ett vattenburet distributionssystem måste installeras.

Lägenhetsvis mätning (IMD)

Individuell mätning och debitering (IMD) av uppvärmning eller varmvatten på lägenhetsnivå innebär att varje lägenhetsinnehavare betalar för sin egen energianvändning istället för att den ingår i hyran. Särskilda mätare läser av hur mycket värme eller varmvatten respektive lägenhet använder på liknande sätt som för hushållsel.

Från 1 juli 2021 gäller krav på IMD av värme i vissa flerbostadshus. För Stockholmsregionen gäller kraven de fastigheter med en energiprestanda över 200 kWh/kvm. Krav på installation av IMD för varmvatten gäller alla flerbostadshus vid vissa ombyggnationer, exempelvis om ombyggnationen innefattar nya installationer eller om väsentliga ändringar har genomförts av den befintliga installationen för varmvatten.

Undantag från krav på IMD

Det finns undantag från krav på IMD. Om det inte är tekniskt genomförbart eller om åtgärden inte är proportionell till möjliga energibesparingar, behöver IMD-utrustning inte installeras. Detsamma gäller för värme om fastighetsägaren har planerat andra konkreta energieffektiviserande åtgärder som medför lägre energianvändning än gällande gränsvärden.

Byggnadsnämnden i respektive kommun ansvarar för tillsyn av IMD-installationer. På inrådan av dem ska fastighetsägare kunna visa att installation är genomförd eller är undantagen från kraven.

Boverkets hemsida kan ni läsa mer om kraven på IMD, vilka undantag som gäller, samt hur tillsynen går till.

Moms vid debitering av el, vatten och gas

Från januari 2020 kan bostadsrättsföreningar behöva momsregistreras. Det gäller föreningar där el, vatten och gas inte ingår i föreningens avgift, utan debiteras efter förbrukning. Undantaget är om det totala värdet som debiteras under ett år understiger 30 000 kr. Kontakta Skatteverket för att få mer information om hur detta påverkar er.