Sök bidrag för energieffektivisering i småhus

Nu finns ett bidrag för att energieffektivisera småhus som värms med el eller gas.

Bidraget kan sökas av dig som äger ett hus som värms med el eller gas och används som permanentboende.

Bidraget söks digitalt via Boverkets e-tjänst, och handläggs och beslutas av Länsstyrelsen.

Bidraget ges till materialkostnader för material som beställts tidigast den 8 november 2022.

Vanliga frågor och svar om bidraget

 

Kan jag söka bidrag för åtgärder i mitt hus?

Du som bor i ett hus som värms med el eller gas kan söka bidrag. För att kunna söka bidraget behöver du helt eller delvis äga huset och använda det som permanentbostad.

Du får bidrag både om ditt hus värms med direktverkande el eller om du har ett vattenburet system som värms med elpanna. Huset räknas som eluppvärmt även om viss värme tillförs genom trivseleldning, egen solenergi och/eller en luft-luftvärmepump som är äldre än tio år. Har du någon annan typ av värmepump eller en nyare luft-luftvärmepump kan du inte söka bidraget. Om du har en kombipanna bestående av olja/ved/el kan du inte heller söka bidraget, även om endast el används till uppvärmning.

Bidraget kan inte användas för åtgärder i utrymmen utan uppvärmning.

Läs mer om villkor och förutsättningar för bidrag på Boverkets hemsida. Har du särskilda förutsättningar och undrar om du kan få bidrag kan du vända dig till Länsstyrelsen.

Vilka åtgärder kan jag söka bidrag för och hur mycket får jag?

Du kan få bidrag för att åtgärda ditt värmesystem och ditt klimatskal (det vill säga tak, väggar, fönster och dörrar). Du kan dock endast söka bidrag för åtgärder i klimatskalet när du fått bidrag för åtgärder av värmesystemet.

Bidraget ges endast till materialkostnader, men den som utför åtgärderna behöver vara registrerad för F-skatt. Det innebär att du inte kan genomföra åtgärderna själv. Du kan få rotavdrag för 30 procent av arbetskostnaderna, läs mer om rotavdrag på Skatteverkets hemsida.

Bidrag lämnas för högst 50 procent av materialkostnaderna, och högst 30 000 kr för värmesystemsåtgärder och högst 30 000 kr för klimatskalsåtgärder. Bidrag under 10 000 kr betalas inte ut. Bidrag ges till material som beställts tidigast 8 november 2022.

Åtgärder för ditt värmesystem

Du kan exempelvis få bidrag för:

    • Installation av ett vattenburet eller luftburet värmesystem.
    • Anslutning till fjärvärme.
    • Installation av frånluftsvärmepump, luft-vattenvärmepump och berg- sjö eller jordvärmepump.
    • Installation av luft-luftvärmepump (i kombination med en varmvattenberedare med inbyggd värmepump eller en anordning för uppvärmning med biobränsle).
    • Installation av anordning för uppvärmning med biobränsle.

Enligt förordningen får bidrag inte ges för produkter som har lägre energimärkning än de två vanligast förekommande energieffektivitetsklasserna inom respektive produktgrupp. Information om energimärkningar för olika produkter finns på Energimyndighetens hemsida. Vid fler frågor om detta, kontakta Länsstyrelsen.

Åtgärder för ditt klimatskal

Om du fått bidrag för värmesystemsåtgärder efter den 8 november 2022 kan du också få bidrag för att åtgärda klimatskalet. Husets värdeår behöver då vara tidigare än 1990.

Du kan exempelvis få bidrag för:

  • Tilläggsisolering eller vindtätning
  • Byte av fönster och dörrar
  • Tilläggsglasrutor till befintliga fönster och dörrar

Läs mer om vilka åtgärder som omfattas av bidraget på Boverkets hemsida. Har du fler frågor om specifika åtgärder kan du vända dig till Länsstyrelsen.

Hur vet jag vilket värdeår mitt hus har?

Husets värdeår är husets nybyggnadsår om inte husets boyta ökat med minst 10 kvm vid en om- eller tillbyggnad. Om du inte vet vilket värdeår ditt hus har kan du se det i ditt beslut för fastighetstaxering som skickas ut av Skatteverket. Om du inte hittar ditt beslut kan du kontakta Skatteverket för att få uppgifterna. Småhusets värdeår finns även registrerat på i fastighetsregistret på Lantmäteriets hemsida.

Hur söker jag stödet?

Du ansöker om bidraget via Boverkets e-tjänst för bidrag och stöd. Den hittar du på Boverkets hemsida. Du loggar in med e-legitimation och bifogar handlingar digitalt. Sedan handlägger Länsstyrelsen ansökan och beslutar om bidrag. Länstyrelsen besvarar också eventuella frågor.

Om du har skyddad adress eller vill ansöka via ombud ska du inte använda Boverkets e-tjänst utan beställa ett ansökningsformulär från Länsstyrelsen.

Ansökan ska ha kommit till Länsstyrelsen inom fyra månader från det att åtgärden påbörjats, dock senast 1 juni 2025. Om åtgärderna påbörjats mellan 8 november 2022 och 15 mars 2023 ska en ansökan ha kommit in inom tio månader efter att åtgärderna påbörjats.

Dokument som ska bifogas ansökan

Till ansökan ska du bifoga teknisk specifikation eller produktinformationsblad som visar vilka egenskaper och vilken energiklass produkten eller produkterna har (om energimärkning finns för den aktuella produkten). Om åtgärden är genomförd ska du bifoga kopia av fakturor som visar kostnader för åtgärden, där det tydligt framgår hur stor del av kostnaden som avser material. Det ska även framgå när åtgärden påbörjades och färdigställdes. Om åtgärden inte är genomförd ska du bifoga kopia av offert från en installatör som visar vilken åtgärd som ska genomföras och beräknad kostnad, där det tydligt framgår hur stor del av kostnaden som avser material.

Jag har redan genomfört en åtgärd - hur söker jag stödet retroaktivt?

Du ansöker också om bidraget via Boverkets e-tjänst för bidrag och stöd. Den hittar du på Boverkets hemsida. Du loggar in med e-legitimation och bifogar handlingar digitalt. Sedan handlägger Länsstyrelsen ansökan och beslutar om bidrag. Länstyrelsen besvarar också eventuella frågor.

Om du har skyddad adress eller vill ansöka via ombud ska du inte använda Boverkets e-tjänst utan beställa ett ansökningsformulär från Länsstyrelsen.

Ansökan ska ha kommit till Länsstyrelsen inom fyra månader från det att åtgärden påbörjats, dock senast 1 juni 2025. Om åtgärderna påbörjats mellan 8 november 2022 och 15 mars 2023 ska en ansökan ha kommit in inom tio månader efter att åtgärderna påbörjats.

En åtgärd anses ha påbörjats när arbetet med åtgärden har kommit igång. Förberedelser som exempelvis projektering räknas inte in.

Dokument som ska bifogas ansökan

Till ansökan ska du bifoga teknisk specifikation eller produktinformationsblad som visar vilka egenskaper och vilken energiklass produkten eller produkterna har (om energimärkning finns för den aktuella produkten). Du ska också bifoga kopia av fakturor som visar kostnader för åtgärden, där det tydligt framgår hur stor del av kostnaden som avser material. Det ska även framgå när åtgärden påbörjades och färdigställdes. 

Värmesystemsåtgärder

Ett värmesystem består av två delar, en värmekälla som producerar husets värme och ett distrubitionssystem som transporterar runt värmen i huset. Exempel på värmekällor är direktverkande el, fjärrvärme eller någon typ av värmepump eller värmepanna. Värmen kan sedan transporteras på olika sätt, genom ett vattenburet system, ett luftburet system eller med direktverkande el.

Vilka åtgärder kan jag få stöd för och vilka passar mig?

Du kan söka bidrag för följande åtgärder kopplat till värmesystemet:

  • Installation av ett vattenburet eller luftburet värmedistrubitionssystem. Passar dig som idag har direktverkande el. 
  • Anslutning till ett fjärrvärmenät. Passar dig som har eller byter till ett vattenburet värmesystem och bor nära ett fjärrvärmenät.
  • Installation av en styrbar frånluftsvärmepump, luft-vattenvärmepump eller berg-, sjö- och jordvärmepump. Passar dig som har eller byter till ett vattenburet värmesystem. 
  • Installation av en eller flera styrbara luft-luftvärmepumpar. Passar dig som har direktverkande el. För att få bidrag för en luft-luftvärmepump behöver du också installera en värmepumpsberedare eller anordning för uppvärmning med biobränsle.
  • Installation av en anordning för uppvärmning med biobränsle. Passar dig som har direktverkande el eller ett vattenburet värmesystem. 

Hur vet jag vilken åtgärd som är bäst för mitt hus?

Läs gärna vår guide Välja värmesystem där du steg för steg får tips om vad du ska tänka på. Du kan också kontakta oss om du behöver hjälp med att välja åtgärd! Kontaktuppgifter och öppettider hittar du här.

Hur gör jag för att…

 

...installera ett vattenburet system?

Börja med att undersöka dina förutsättningar. När du installerar ett vattenburet system behöver du dra nya rörledningar och installera nya element eller golvvärme. Fundera på vad det innebär för ditt hus, både praktiskt och ekonomiskt. Har du exempelvis två våningar kan ett alternativ vara att installera vattenburen värme på bottenplan och ha kvar direktverkande el på övervåningen.

Du behöver också ha plats för en ny värmekälla, och fundera på vilken värmekälla som passar ditt hus. Ta gärna hjälp av vår guide Välja värmesystem.

Förbered dig sedan för att kontakta hantverkare, tips för när du ska ta in offerter hittar du här.

Vad kostar det?

Det är svårt att göra en generell bedömning av kostnaderna för att installera ett vattenburet värmesystem, eftersom det varierar mycket framförallt beroende på husets uppvärmningsbehov och storlek. Ett ungefärligt pris är mellan 6 000 och 10 000 kronor per element (inklusive moms). I det priset ingår rördragning, men inte den nya värmekällan.

När ditt nya system är på plats

När ditt nya värmesystem är installerat är det bra att få en genomgång av installatören så du vet hur det fungerar. Det kan också vara bra att se över ditt elabonnemang, antagligen kan du minska storleken på din huvudsäkring. Det gör du genom att kontakta ditt elnätsbolag.

 

...installera en värmepump kopplad till ett vattenburet system?

Börja med att fundera på vilken sorts värmepump som passar i ditt hus. Här kan du läsa om de sorter som finns, vad du ska tänka på när du jämför dem och hur mycket de kostar. För att få bidrag behöver värmepumpen vara styrbar.

Ta in offerter från minst tre installatörer, tips för när du ska ta in offerter hittar du här. Installatörer hittar du på Svenska Kyl- och Värmepumpföreningens hemsida.

...installera en luftluftvärmepump?

För att få bidrag för en eller flera styrbara luftluftvärmepumpar krävs det att du kombinerar dem med en varmvattenberedare med inbyggd värmepump eller en anordning för uppvärmning med biobränsle.

En varmvattenberedare med inbyggd värmepump, även kallad värmepumpsberedare, utnyttjar värmen från omgivningen för uppvärmningen av tappvarmvattnet. Enklare varianter hämtar värme från inomhusluften, med det finns också modeller som kopplas till ett frånluftssystem eller till utomhusluften.

Om du kombinerar luftluftvärmepumpen med en anordning för uppvärmning med biobränsle ska den vara effektstyrd och medge automatisk och kontinuerlig bränsletillförsel.

Här kan du kan läsa om hur en luftluftvärmepump fungerar, hur mycket den kostar och vad du ska tänka på inför en installation.

Ta in offerter från minst tre installatörer, tips för när du ska ta in offerter hittar du här. Installatörer hittar du på Svenska Kyl- och Värmepumpföreningens hemsida.

...installera en anordning för uppvärmning med biobränsle?

För att få bidrag för en anordning för uppvärmning med biobränsle ska den vara effektstyrd och medge automatisk och kontinuerlig bränsletillförsel. Vid ansökan behöver du bifoga en teknisk beskrivning.

En sådan anordning skulle exempelvis kunna vara en pelletspanna. Du kan läsa mer om pelletspannor här. Ta in offerter från minst tre leverantörer, tips för när du ska ta in offerter hittar du här. På Pelletsförbundets hemsida kan du hitta leverantörer och installatörer av pelletspannor.

Vilka andra anordningar det går att få stöd för prövas allteftersom ansökningar kommer in. Hör gärna av dig till Länsstyrelsen om du har en fråga kring en specifik anordning, kontaktuppgifter och fler vanliga frågor och svar finns på Länsstyrelsens hemsida.

...installera fjärrvärme?

Börja med att undersöka om du har ett fjärrvärmenät i närheten av ditt hus. Kontakta fjärrvärmebolaget i din kommun. Du kan se vilket bolag som äger fjärrvärmenätet där du bor under kommuninfo. Om du har ett fjärrvärmenät intill ditt hus kan du be ditt fjärrvärmebolag om en offert. För att få bidrag behöver fjärrvärmen täcka hela husets behov av värme och varmvatten.

Läs mer om fjärrvärme och hur installationen går till här.

Förbättringsåtgärder i klimatskalet

Husets klimatskalet är alla delar som skyddar oss från väder och vind, det vill säga tak, väggar, fönster, golv och så vidare. Ett annat namn för klimatskal är klimatskärm.

Ett bra klimatskal med välisolerade väggar, tak, dörrar och fönster kan hålla kvar värmen längre i huset än ett klimatskal som är sämre isolerat. Om värmen hålls kvar längre i huset så behöver du inte tillföra lika mycket värme och därmed sänker du dina energikostnader och din klimatpåverkan genom det minskade värmebehovet. De flesta åtgärderna som handlar om att få ner energibehovet handlar därför om att på olika sätt täta och förbättra klimatskalet.

Vilka åtgärder kan jag få stöd för och vilka passar mig?

  • Tilläggsisolering av vind: Att tilläggsisolera vinden är en åtgärd som ofta återbetalas relativt snabbt. Framförallt brukar det vara lönsamt om den nuvarande isoleringstjockleken är mindre än 20 cm.
  • Tilläggsisolering av ytterväggar: Att tilläggsisolera fasaden minskar ofta energianvändningen men innebär ofta höga kostnader. Därför är detta en åtgärd som är lämpligare att göra i samband med att fasaden renoveras. Då blir merkostnaden för en tilläggsisoleringen jämförelsevis liten.
  • Renovera befintliga fönster och/eller dörrar: Energieffektiva fönster isolerar tre gånger så bra som vanliga tvåglasfönster. Att renovera fönster och dörrar är en bra energieffektiviseringsåtgärd för de vars fönster och dörrar är i gott skick. Det är ofta lönsammare att renovera än att byta ut helt och hållet.
  • Byte av fönster och/eller dörrar: Är fönster och dörrar i dåligt skick kan det vara svårt att energirenovera dem. Då kan det vara läge att byta ut dem istället.

Kontakta oss om du behöver hjälp med att välja åtgärd! Kontaktuppgifter och öppettider hittar du här.

Spara mer genom att göra fler åtgärder samtidigt

Olika energieffektiviseringsåtgärder kan samverka och förstärka varandras effekter. Genom att planera och kombinera åtgärderna med varandra kan det i vissa fall sänka kostnaden för de enskilda åtgärderna.

Hur gör jag för att…

 

...tilläggsisolera vinden?

Tilläggsisolering av vinden kan göras genom att lägga ut skivor med isolering eller genom att spruta lösull på vinden. Den befintliga isoleringen kan ligga kvar om den är torr och frisk, men ofta vill hantverkaren ta bort den gamla isoleringen för att kunna lämna garanti och för att kunna inspektera bjälklaget.

Efter en tilläggsisolering kommer vinden att bli kallare. Om fuktig varm luft kommer upp på en kall vind finns risk att kondens bildas och orsakar fuktproblem. Det är därför viktigt att hindra fukten från att komma upp på vinden och att den fuktiga luften ventileras bort.

Här kan du läsa mer om vindsiolering och fukt och här finns en guide för vad du ska tänka på när du isolerar vinden.

Ta hjälp av en expert för att se till att tilläggsisoleringen görs på rätt sätt. Du kan till exempel hitta företag som isolerar hos branschorganisationen Isolerarna eller kontakta en sakkunnig via nätverket Byggdoktorn eller Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Tips för när du ska ta in offerter hittar du här.

...tilläggsisolera ytterväggarna?

Det bästa är att tilläggsisolera ytterväggen utifrån, det håller den gamla väggen torr och frisk. Isolerar du inifrån finns stora risker för fuktproblem. Även om en invändig isolering bör undvikas kan det finnas vissa fall där det kan övervägas, till exempel i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Här kan du läsa mer om tilläggsisolering av ytterväggar.

Att göra ändringar i fasaden kräver ofta bygglov. Har du dessutom ett hus i kulturmiljö eller med kulturhistoriskt värde gäller speciella regler för hur renovering får göras. Kontakta bygglovsavdelningen i din kommun för att ta reda på hur det ligger till för just ditt hus.

Ta hjälp av en expert för att se till att tilläggsisoleringen görs på rätt sätt. Du kan till exempel hitta företag som isolerar hos branschorganisationen Isolerarna eller kontakta en sakkunnig via nätverket Byggdoktorn eller Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Tips för när du ska ta in offerter hittar du här.

...renovera fönster och dörrar?

Det finns olika sätt att renovera fönster, exempelvis kan en extra ruta fästas inifrån på ett tvåglasfönster eller så kan den inre rutan bytas ut till ett kopplat tvåglasfönster. Vad som passar bäst beror på konstruktion på befintligt fönster. Här kan du läsa om fler sätt att renovera och energieffektivisera fönster. För att minska värmeförlusterna kan du också byta tätningslisterna runt ytterdörren.

För att renovera fönstren behöver du ta hjälp av en glasmästare. Hos branschorganisationen Glasbranschföreningen kan du hitta glasmästare. Tips för när du ska ta in offerter hittar du här.

...byta fönster och dörrar?

Om dina fönster eller dörrar är i dåligt skick kan de bytas ut. Tänk då på att jämföra U-värdet och välj ett fönster eller dörr med så lågt U-värde som möjligt. Hos Energimyndigheten finns en guide för vad du ska tänka på när du byter fönster och dörrar.

För att byta fönster behöver du ta hjälp av en fönsterinstallatör. Byte av dörrar kan en dörrinstallatör eller snickare göra. Tips för när du ska ta in offerter hittar du här.

Att göra ändringar i byggnadens utseende kräver ofta bygglov. Har du dessutom ett hus i kulturmiljö eller med kulturhistoriskt värde gäller speciella regler. Kontakta bygglovsavdelningen i din kommun för att ta reda på hur det ligger till för just ditt hus.

Vill du ha personlig rådgivning?

Ring oss på 08 29 11 29 så hjälper vi dig!

Telefontid: tisdagar, onsdagar och torsdagar kl. 9-16 och fredagar kl. 9-15. Lunchstängt kl. 12-13.

Du kan också maila oss på info@energiradgivningen.se med dina frågor.